Medicin- och geriatriska kliniken, psykiatrin, akutmottagningen och rehabcentrum påverkas av besparingarna.
De fyra avdelningarna som påverkas är medicin- och geriatriska kliniken, psykiatrin, akutmottagningen och rehabcentrum.
– De åtta miljoner kronorna motsvarar 1,8 procent av vår verksamhet. Såklart kommer det att bli tufft för oss att klara, men vi måste komma ihåg att vi har kvar 98 procent av de medel som vi haft i år. Sett till helheten är det inte en stor reducering, säger Camilla Andersson, områdeschef för närsjukvården i Skellefteå.
160 tjänster försvinner när vården måste sparaRiskanalyser
De största besparingskraven gäller medicin-geriatriska kliniken, som bland annat behandlar hjärt-, magtarm- och njursjukdom samt stroke och andra sjukdomar som kopplas till åldrandet.
I dagsläget arbetar några hundra personer vid kliniken – som ska spara kring fyra miljoner kronor.
– Vi ska kunna leverera den vård som Skellefteborna behöver trots reduceringen. Det kommer att krävas att vi jobbar och tänker på hur vi ska genomföra de här förändringarna så att det drabbar patienterna så lite som möjligt. Just nu tittar vi på förslag och gör risk- och konsekvensanalyser.
Hemsjukvård
Camilla Andersson beskriver miljonbesparingen som en början mot ”god och nära vård” – en utmaning som hela Sverige står inför.
– Utifrån det är det rimligt att vi gör reduceringar i den slutna vården. Vi vill att patienterna ska få så bra vård som möjligt så nära där de finns.
Vårdförbundet: "Det är en katastrof"Innebär det att fler åldringar och sjuka ska stanna hemma och få hemsjukvård?
– Reduceringen kommer att påverka antalet vårdplatser. Vi väljer att lägga reduceringar här för att vi har ett samarbete med vården utanför sjukhuset. Vi har färre utskrivningsklara patienter på sjukhuset i dag, och vi hoppas därför det är möjligt med färre vårdplatser.
Det kan alltså bli aktuellt med hemsjukvård?
– Det kan vara så. Är hemmet den bästa platsen att få vård ska man få den hemma. Att få den på mottagning eller hälsocentral kan också vara ett alternativ. Ingen ska behöva vara på sjukhuset i onödan.
Camilla Andersson, områdeschef i Skellefteå, tror inte att varsel blir aktuellt.
Krav på psykiatrin
Akutmottagningen och rehabcentret ska tillsammans spara ungefär en miljon kronor. Psykiatrin står inför de näst största besparingskraven: tre miljoner kronor.
– Då den kliniken är något mindre i omfattning är det procentuellt sett en lika stor reducering som på medicin-geriatriska kliniken. Ingången är att i första hand titta på vad som kan göras gällande vårdplatser för att behålla så mycket av den öppna vården som möjligt.
Flyttkarusell och fler renoveringar på lasarettetNorran har under de senaste åren skrivit om problem och kris på avdelningen, som bland annat omfattar en för liten personalstyrka för att kunna ge vård till alla inlagda patienter.
– Just nu ser läget lite bättre ut bemanningsmässigt. Det jag hoppas på för psykiatrins del är att hitta arbetssätt som gör att den personal som finns där i dag räcker till att genomföra uppdraget. Att det inte blir lika sårbart som situationen har varit.
Samtidigt kommer det ständigt nyheter om att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Vilka risker ser du för patienterna?
– Det som är viktigt att komma ihåg är att psykisk sjukdom inte ökar, det är den lätta psykiska ohälsan som ökar. Där är primärvården en viktig del i vården, och därför görs inga budgetreduceringar för dem.
Regionen satsar på operationer i SkellefteåSå de här besparingarna bådar inte för en ny kris inom psykiatrin?
– I psykiatrins fall kan jag inte sia exakt om hur de här neddragningarna kommer att bli. Jag har inte fått förslaget för dem ännu.
Naturliga avgångar
Trots att en stor majoritet av besparingarna sker genom minskad personalstyrka tror Camilla Andersson inte att varsel blir aktuellt.
– Arbetet är på gång. Exakt vad det innebär vågar jag inte uttala mig om i dag, men jag skulle bli förvånad om det blir varsel.
Hur löser ni det utan varsel när ni ska spara åtta miljoner?
– Det kan handla om att inte återanställa vid pensioneringar, att inte förlänga vikariat och omflyttningar från en verksamhet till en annan. Den naturliga rörligheten. Vi har ju ökat bemanningen på sistone. Vi är fler i dag än vad vi var för två år sedan.
Är inte det naturligt i ett samhälle med fler äldre, ökad psykisk ohälsa och så vidare?
– Ja, men vi måste få pengar att räcka till de anställda, säger Camilla Andersson.