Det visar en undersökning som pensionärsorganisationen PRO låtit göra.
I enkäten tillfrågades 100 av de ledamöter som satt i riksdagen från 1994 och framåt och då röstade fram dagens pensionssystem.
Bengt Kronblad (S), som satt i riksdagen på 90-talet, vill helt riva upp PPM.
- Det finns 800 fonder i systemet och jag brukar säga att det är många som försörjer sig på det, men få av dem är pensionärer, säger han och syftar på de höga avgifter som fondförvaltare och placeringsrådgivare tar ut.
Hela 73 procent i undersökningen anser att den så kallade "bromsen", som påverkas av hur många som arbetar och betalar in till pensionssystemet, fungerar på ett oacceptabelt sätt.
- För att ge lite perspektiv: när jag satt i riksdagen krisinkallades vi vid ett tillfälle när arbetslösheten gick över 4 procent. Det ansågs oerhört allvarligt då, men i dag har vi 8,5 procents arbetslöshet, säger Bengt Kronblad.
Varannan av de tillfrågade anser att de ökade inkomstklyftorna mellan förvärvsarbetande och pensionärer inte är i linje med målsättningen som fanns när systemet infördes.
Många pensionärer, bland kvinnorna omkring hälften, har i dag en pension som ligger under 11 000 kronor i månaden före skatt. Det är under vad EU anser som fattigdomsgränsen. Detta vill i stort sett alla tillfrågade i PRO:s undersökning se en förändring av.
- De har arbetat ett helt liv och sedan räcker ändå inte pensionen utan de tvingas söka bidrag. Sådant tär på folks värdighet och det borde vi kunna göra något åt. Kan vi inte höja deras inkomster borde vi kunna sänka deras utgifter för saker som tandvård, glasögon, hörapparater och liknande i stället, säger Barbro Westerholm (FP), en av dem som svarat i undersökningen.
Nära var tredje tillfrågad tycker att systemet totalt sett fungerar sämre än vad de hade förväntat sig.