På onsdagen hölls den andra rättegångsdagen mot den 30-åriga kvinnan som misstänks för mordförsök i byn Kusmark den 29 oktober.
I måndags inleddes rättegången mot den 30-åriga Skelleftekvinna som åtalats för att ha huggit en kniv i bröstet på en man i bostad i Kusmark tidigt på morgonen den 29 oktober.
”Tredje person”
I förhör berättade mannen om hur han plötsligt vaknade upp av en ”djävulsk smärta” och att kvinnan stod framför honom.
Kvinnan menade i sin tur att det fanns en tredje person i bostaden och att det var denne som måste ha utdelat knivhugget.
Här kan du läsa mer om åtalet, den första rättegångsdagen och se ett tv-inslag:
Offret om kvinnans första ord efter mordförsöket: ”Du som skulle ha blivit en bra pojkvän”Han vaknade – blev knivhuggen i bröstet: ”En djävulsk smärta, tänkte att jag dör”Onsdagens förhandlingsdag inleddes med att tingsrätten gick igenom kvinnans personliga förhållanden – hon har tidigare dömts för både våldsbrott och stölder – och det konstaterades att hon har ett långvarigt missbruk av både droger och alkohol.
Utifrån detta bedömer frivården att en skyddstillsyn med en omfattande vårdinsats är den lämpligaste påföljden.
Det framkom också att kvinnan ska genomgå en mindre sinnesundersökning för att utreda om det finns misstankar om en allvarlig psykisk störning. Det innebar också att rättegången inte kunde avslutas på onsdagen.
”Hon har haft ett uppsåt att döda, åtminstone ett likgiltighetsuppsåt, när hon högg kniven i bröstet på en sovande, försvarslös person”, påpekade åklagare Jonas Fjellström.
Åklagare Jonas Fjellström menade att den sammantagna bevisningen utesluter att någon annan person utfört våldsdådet.
– Vi har målsägandens utpekande, hans blod fanns på en kniv som kvinnan hade i en jacka, avsaknaden av andra spår att någon annan flytt från fastigheten – men också kvinnans uppgifter som varken är trovärdiga eller tillförlitliga.
”Varför hittat på?”
– Den åtalades förklaringar till hur hon ska agerat och vad hon sett eller inte sett är oförklarliga. Och varför skulle målsäganden hitta på att han sett henne mitt framför sig direkt efter knivhugget, det hade ju inte förekommit något bråk dessförinnan. De hade ju snarare en dejt det här dygnet, fortsatte Jonas Fjellström.
Jens Nyström är den 30-åriga kvinnans försvarare.
Advokat Jens Nyström menade att hans klient i första hand ska frikännas, att det inte går att utesluta att det fanns en tredje person i bostaden vid tiden för våldsbrottet.
Han påpekade att det finns brister i förundersökningen och flera oklarheter, bland annat kring analyser av skospår, den lilla mängden blod som hittades på kniven samt hur allvarligt knivhugget ska bedömas.
Frågor om blodet
– Om det nu var min klient som högg mannen i bröstet, varför fanns det så lite blod på kniven som hon hade i fickan? Har hon rengjort den borde väl polisen ha hittat spår efter detta, kan man tycka.
– Men om hon döms ska gärningen bedömas som grov misshandel och inte försök till mord, där jag hänvisar till liknande rättsfall som nyligen avgjorts i Göta hovrätt, tillade Jens Nyström.
Kommer att dömas
Efter en enskild överläggning gav Skellefteå tingsrätt beskedet att kvinnan är på sannolika skäl misstänkt för försök till mord, att hon ska stanna kvar i häktet samt genomgå en mindre sinnesundersökning.
Beskedet är ett tydligt tecken på att hon kommer att dömas för våldsdådet, men att det inte är klart hur brottet kommer att rubriceras av tingsrätten.
Rättegången fortsätter i början av januari.
FAKTA/BROTT OCH PSYKISK OHÄLSA
Det finns två undersökningar som utreder den åtalades psykiska hälsa.
En paragraf 7-undersökning är en liten sinnesundersökning, utförd av en rättsläkare.
Framkommer det att den åtalade kan misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning kan tingsrätten besluta om en rättspsykiatrisk undersökning. Undersökningen förkortas RPU och brukar pågå under en månads tid, sedan meddelas domstolen och parterna resultatet och rättegången avslutas med pläderingar i påföljdsfrågan.
Om den undersökningen visar att personen led av en allvarlig psykisk störning vid brottet eller i samband med undersökningen, blir påföljden i den kommande domen vanligtvis rättspsykiatrisk vård, ofta kombinerad med särskild utskrivningsprövning.
Skälet är att rättspraxis i Sverige säger att ingen allvarligt psykisk sjuk människa får dömas till fängelse.