Lars Westermark, chef för polisen i Skellefteå.
Här är Norrans artiklar den här veckan om brotten som hotar rättssäkerheten:
Vittne ljög om pistoldrama vid Stadsparken: ”Hans blickar gjorde mig rädd”Åklagaren om vittnets lögn i rättssalen: ”Kan medföra att oskyldiga döms och tvärtom” Vittnade vid rättegång – angreps på skola: ”Du ska få fan för det här!”Här är brotten som hotar rättssäkerheten: Förvanska bevis kan ge två års fängelseLars Westermark påpekar att denna typ av brott – övergrepp i rättssak, mened, falsk tillvitelse – är allvarliga brott som på olika sätt påverkar polisens arbete.
– Att de personer som polisen utreder för misstänkta brott inte behöver hålla sig till sanningen ingår i det polisiära arbetet. Men när det gäller vittnen så talar dessa under straffansvar i rättssalen. Att vittnen ska hålla sig till sanningen är en viktig del för att rättsväsendet ska fungera.
Vad är det vanligaste när det gäller exempelvis övergrepp i rättssak?
– Ofta har den som utför hoten och den som drabbas någon form av relation samt att hoten inträffar i samband med andra brott, exempelvis misshandel eller olaga hot.
Har hotbrotten förändrats?
– Ja, den nya tekniken, tillgängligheten med hjälp av telefoner och datorer samt sociala medier gör ju att möjligheten är så mycket större att skriva olika slags hot. Att söka upp någon och ”ansikte mot ansikte” framför hot är inte lika vanligt. Samtidigt lämnar ju de skriftliga hoten spår som blir en viktig del av bevisningen, avslutar Lars Westermark.
Han försökte skrämma sitt offer till tystnad: ”Hon blev rädd och höll på att svimma”