Planerar sanering för 51 miljoner kronor

Området som berörs ligger i Sävenäsområdet och omfattar ett före detta järnbruk och en kolkaj. Precis som vid Scharins handlar det om gamla synder som är så pass förorenande att de kräver åtgärder.

Vid järnbruket framställdes tackjärn under en kort period så långt tillbaka som 1858–1878.

– Problemet är slaggvarp, en mjölig fin aska, som i huvudsak innehåller arsenik, säger Christer Svensson.

Materialet har använts som utfyllnad under produktionstiden, bland annat längs med vägen och öster vid infarten mot varvet. Christer Svensson kallar dessa områden för hotspots. De upptäcktes när det gjordes en undersökning i området 2008 - den första någonsin.

Arsenik är en giftig halvmetall som är känd för att ge akuta förgiftningseffekter. Här finns även höga halter av koppar och zink som kan påverka både djurliv och mark negativt.

Ut mot vattnet ligger kolkajen, en utfylld ö i Kallholmsfjärden. Kajen består av trä, grus och slagg. Namnet hänvisar till att man hanterad stenkol på kajen. Även det har lett till höga arsenikhalter.

– Kajen användes mycket under andra världskriget för bränsle till båtar, säger Christer Svensson.

Den slutade användas 1969 och sedan dess har det inte hänt så mycket.

– Vi vet inte så mycket om miljöeffekterna, men med så höga halter som vi ser här kan man tänka sig att det har effekter på området.

Samtidigt är det en stor recipient utanför som gör att föroreningar späds ut och på grund av andra föroreningskällor i området är det svårt att veta vad som orsakat vad, säger Christer Svensson.

Undersökningar visar att det finns föroreningar i grundvattnet och via det kan föroreningarna nå Sörfjärden.

Strandkanten bedöms kunna påverkas av att vattennivån ändras mycket och det ökar risken för erosion och att föroreningar sprids i vattnet.

Kommunen äger marken och det finns inget företag i dag som kan ta ansvar för de föroreningar som finns i området.

Därför är planen att ansöka om statliga pengar hos Naturvårdsverket för att göra åtgärder på området - precis som när Scharins saneras.

Det handlar om 51 miljoner kronor och kommunens bidrag blir värdeökningen på området efter saneringen, vilket innebär 300 000 kronor.

Planen är att schakta bort material från områdets hotspots och att stabilisera kajen som delvis har eroderat ut i vattnet. Det blir en betongkonstruktion med en kaj på västra delen.

Man kan säga att föroreningarna kapslas in och kommer att finnas kvar på djupet. Var det farliga avfallet ska deponeras är inte bestämt.

– Det kan sannolikt bli i Umeå eller på Fagerliden i Robertsfors, säger Christer Svensson.

Målet är att tomten vid det före detta järnbruket ska kunna besökas och användas regelbundet utan risk för negativa hälsoeffekter. Tanken är inte att där ska byggas bostäder eller att marken ska odlas.