Det anser Cathrine Lundin, handläggare vid Naturvårdsverket. Myndigheten har cirka 400 miljoner kronor per år att fördela till åtgärdsprojekt, tjänster, tillsynsprojekt och utredningar.
– Vi har en kö av objekt och vi når inte upp till våra etappmål i den takt det nu saneras.
Vore det inte rimligt att er budget utökades när fler åtgärder ska göras?
– Hade vi mer medel skulle vi kunna fördela mer bidrag till saneringar för objekt där det inte finns någon ansvarig, säger hon.
Men det finns också andra flaskhalsar. Exempelvis små kommuner med knappa resurser som inte mäktar med att vara huvudman för stora saneringsprojekt. I några fall har man fått använda statliga pengar för att undvika miljökatastrofer, även där det finns en ansvarig.
– Det gäller till exempel vid gruvor där företagen gått i konkurs och inte kan betala, som i Blaiken och Svärtträsk. Då hamnar de hos oss, vilket inte är bra. Vi måste då prioritera bort andra projekt, säger Cathrine Lundin.
Vilka projekt prioriterar ni att bevilja pengar till?
– Vi har en nationell prioriteringsplan där vi först gör en bedömning utifrån ett miljö- och hälsoperspektiv, men vi har även andra prioriteringsgrunder. Det kan till exempel handla om att få in ett litet projekt i slutet av året, som vi vet kan genomföras under en kort tid, framför att starta ett större projekt om vi inte har pengar för nästkommande år, säger hon.
Vi har byggt upp en kö av objekt och vi når inte upp till våra etappmål i den takten på åtgärder som vi har nu.