Carina Sundbom (C).
Frågorna Norran ställde var:
1. Hur ser ert parti på att budgeten spricker med så mycket och vad vill ni göra åt det? Är det rimligt att lägga så låg budget alltid?
2. Är det schysst mot verksamheten att de alltid måste ta med sig ett underskott när de inte kan kontrollera vädret?
3. Nu har man äskat 35 miljoner kronor till nästa budget. Tycker ni att det är rimligt eller bör budgeten minskas eller utökas? Om den ska utökas, vad ska kommunen ta de pengarna ifrån?
4. Ska kommunen vara fortsatt generös med att drifta enskilda vägar?
5. Har du några andra tankar om vinterväghållningen?
Här är gruppledarnas svar:
Centerpartiet
1. Budgeten är satt för låg utifrån att klimatet förändrats och vintrarna har blivit mildare, vilket ökar kostnaderna att ploga och sanda. Dessutom har det ökat antal mil att vinterväghålla. Men man måste även se över vad som kan göras för att hålla nere kostnaderna. Det är viktigt att varje år se över vad som kunde gjorts bättre och billigare. Samordning med Trafikverket och andra aktörer kan ge minskade kostnader.
2. Om man har en budget som är rimlig enligt ovan tycker jag att man kan ta med sig både över- och underskott för att utjämna mellan åren.
Jag tycker att man ibland plogar för sent.
3. Att äska en rimlig budget är svårt, men plogning och sandning blir än viktigare när Skellefteå växer. Ett sätt att träffa rätt på budget kan vara att räkna på vad kostnaden för vinterväghållning varit de senaste åren och ta ett genomsnitt av det. För att kunna utöka budgeten så måste det prioriteras, både inom samhällsbyggnadsnämndens områden men även prioriteringar bland investeringar som kommer att generera ökade driftskostnader.
4. Ja. Kommunen har ett ansvar för hela kommunen, och de vägar som har statsbidrag bör kommunen drifta, även de enskilda vägarna (ej privata vägar).
5. Jag tycker att man ibland plogar för sent, så att man måste in med större maskiner som klarar att hyvla ned den packade snön, och därmed blir det dyrare.
Charlotta Enqvist (KD).
Kristdemokraterna
1. Nej det är inte rimligt, och därför valde Alliansen att avsätta mer pengar än majoriteten till snöröjning i vår senaste justeringsbudget.
2. Vi bor som bekant i en del av Sverige med många månader vinter, vilket innebär både snö och halka som måste tas om hand. Det är tydligt att budgetposten för detta inte är tillräcklig. Och som i svaret på första frågan så ville Alliansen öka på den posten.
Vi anser att kommunens kärnverksamheter ska prioriteras i budgeten, och där ingår snöröjning.
3. Vi har inte hunnit diskutera några specifika summor att tillföra budgeten än. Men summan bör ökas och från Kristdemokraterna så är det något vi vill prioritera även i kommande justeringsbudgetförslag. Vi anser att kommunens kärnverksamheter ska prioriteras i budgeten, och där ingår snöröjning. Det måste prioriteras före till exempel äventyrsbad och annat som inte kan anses vara kärnverksamhet.
4. De enskilda vägarna är viktiga och utgör en stor del av vägnätet. Ska hela kommunen leva så krävs det att även dessa vägar underhålls. Därför anser vi att kommunen fortsatt ska vara behjälpliga med snöröjning även på dessa. Men det krävs regler kring hur detta ska ske. I de fall där kommunen inte är väghållare ska avtal skrivas så att statsbidraget tillfaller kommunen.
Markku Abrahamsson (SD).
Sverigedemokraterna
1. Det är givetvis problematiskt att budgeten ständigt spricker. Precis som alla andra verksamheter måste snöröjningen hålla sina kostnader i schack och leverera ett bra resultat, det ska följas upp, men de måste också ha resurser som motsvarar det faktiska behovet från första början.
2. Det kan uppfattas märkligt att börja varje år med ett underskott från tidigare år, sammantaget är det ett bevis på att man ofta budgeterar fel.
Vi måste ha tillräckligt med resurser för att garantera framkomliga vägar för alla trafikslag.
3. Budgeten för snöröjningen bör vara i paritet med snöröjningsbehovet. En allt för omfattande budget ger ett överskott av resurser som hade kunnat användas i annan verksamhet. Här spelar den kommunala ambitionsnivån också in. Vi måste ha tillräckligt med resurser för att garantera framkomliga vägar för alla trafikslag och fotgängare.
4. Kommunen ska i huvudsak sörja för sitt grundläggande ansvar, men det bör finnas en tillmötesgående gemensam ansvarskänsla inom kommunen även för de enskilda vägarna.
5. Snöröjningen är ett bra exempel på nödvändigheter som kommunen måste prioritera för att det lokala samhället ska fungera. Årligen påminner det oss om vikten av att styra de kommunala ekonomiska resurserna till kommunens kärnverksamhet, framför mer perifera satsningar. Vi ser snöröjningen som central för invånarnas möjlighet att röra sig fritt och säkert i samhället, ta sig till och från arbetet, för att våra lokala företag ska kunna verka i kommunen. Därför är det en viktig, grundläggande och central fråga för flera områden, som ständigt måste prioriteras.
Lorents Burman (S).
Socialdemokraterna
1. Över tid är det inte rimligt att en budget går minus. En svårighet som gällt under senare år för vinterväghållningen är variation av plötsliga snömängder som växlar om till tvärt töväder vilket skapar isbildning. Detta medför att kommunen i större utsträckning än tidigare behöver grusa bilvägar och gång- och cykelvägar. Den insatsen kräver ytterligare arbete eftersom gruset måste tas upp senare.
2. Budgeten för vinterväghållningen fick en egen anslagsnivå under fullmäktige redan 2013 för att inte påverka övrig verksamhet ekonomiskt negativt. Då fastställdes den till 24 miljoner kronor. År 2018 justerades den upp med 6 miljoner kronor till 30. Vinterväghållningen har inte alltid behövt ta med sig underskottet. År 2019 fick de exempelvis ta med sig halva underskottet och vissa år har vi skrivit av hela underskottet.
Vi är fullt medvetna om att vinterväghållningen är en allt besvärligare utmaning för varje vinter som kommer.
3. Inför den nu pågående budgetprocessen får nämnderna möjlighet att önska förändringar av budgetramar. När vi fått in samtliga förslag/äskanden från nämnderna ställer vi detta mot det uppskattade driftutrymme som skatter och statsbidrag förväntas ge till och med sista december 2021. Det prioriteringsarbetet sitter vi med just nu och besked kommer när budgeten presenteras i sin helhet i slutet av maj månad. Men vi är fullt medvetna om att vinterväghållningen är en allt besvärligare utmaning för varje vinter som kommer.
4. Ja, de dryga 90 mil enskilda vägar vi har idag fyller en viktig samhällsfunktion för tillgängligheten på vår landsbygd. Därav finns det inte några politiska beslut om att förändra detta upplägg.
5. Sedan har allmänheten en allt större förväntning på en snabb och god vinterväghållningen idag än vad man hade förr. Det gäller inte minst gång- och cykel vägar som idag används året runt oavsett väderlek därför att fler som kan vill lämna bilen hemma för att spara på miljön. Men man ska betänka att en vanlig plogsväng av gator och enskilda vägar innebär för kommunen och dess entreprenörer cirka 290 mil tur och retur snöröjning och därutöver ytterligare 17 mil gång- och cykel väg inom kommunens ansvar.
Linnea Öhman (MP).
Miljöpartiet
1. Budgeten behöver ökas. Vädret de senaste åren har varit i linje med vad vi kan vänta oss av klimatförändringarna: mer rejäla snöfall och samtidigt mer kring nollgradersstrecket (ger mer halkbekämpning). Vi kan vänta oss besvärligt vinterväglag även i framtiden. Prio ska ligga på gång- och cykelväg. En tätare stad gör att mer snö behöver forslas bort, så att se över att använda gatuparkeringar att lägga snö på istället kan bli nödvändigt.
2. Nej. Vinterväghållning behövs för att samhället ska funka och Skellefteå har redan kostnadseffektiv snöröjning jämfört med andra kommuner.
Det går inte att stoppa huvudet i sanden och hoppas att vi bara haft otur de senaste åren.
3. Det är rimligt.
4. Vi har inte diskuterat frågan i partiet nyligt, men vi ska vara generösa, samtidigt som vi bör vara öppna för att göra besparingar om det finns utrymme för sådana utan att det leder till betydande försämringar. Att kommunen driftar enskilda vägar tror jag ger samordningsvinster som gynnar medborgarna.
5. Som sagt: Vädret de senaste åren har varit i linje med vad vi kan vänta oss av klimatförändringarna. Det går inte att stoppa huvudet i sanden och hoppas att vi bara haft otur de senaste åren.
Christina Soldan (L).
Liberalerna
1. Om vi hade haft en fungerade kristallkula kunde man budgetera men ingen kan sia om hur vädret skall bli ett år framåt. Nej det är inte rimligt att lägga en sådan låg budget varje år. De flest kommuner täcker kostnaden som vinterväghållningen kostar.
2. Absolut inte!
Blir det ett underskott så skall det täckas.
3. Man kan lägga en budget som motsvarar snittkostnaden som varit dom sista fem åren. Blir det ett underskott så skall det täckas.
4. Ja. Hela landsbygden skall leva.
5. Vi bor där vi bor och vi måste säkert ta oss fram på våra vägar och trottoarer så det finna inga genvägar. Plogning och halkbekämpning tillhör de basala kommunfunktionerna.
Agneta Hansson (V).
Vänsterpartiet
1. Att snöröjningsbudgeten inte håller har varit en ständigt återkommande fråga alla år jag varit politiskt aktiv och säkert långt innan dess. För att få en budget som håller har olika varianter på budgetering testats, ingen har visat sig hållbar. I denna, den senaste, metoden genom tiderna, så ökades budgeten till den summa som motsvarar de senaste årens kostnader utslaget på ett snitt över fem år.
Den största utmaningen de senaste åren har varit de milda vintrarna med mycket omväxlande väder som krävt att mängder av sand/grus spritts ut. Detta blir dubbla kostnader eftersom gruset ska samlas in och tvättas. Samhällsbyggnadsnämnden arbetar febrilt för att finna nya lösningar och effektiviseringar för att kunna hålla budget.
2. Både ja och nej…det är inte ovanligt att kommunala verksamheter tvingas bära med sig underskott, men det är heller inte ovanligt att dessa underskott avskrivs. I fallet med vinterväghållningen så bär nämnden med sig halva underskottet till nästa budgetår. Just därför är det viktigt att vi hittar en anslagsnivå som kan hålla över tid.
Det måste ses över vilka vägar, varför och till vilken nytta som skötseln övertagits av kommunen.
3. Som jag förstått det äskar nämnden ett tillskott på fem miljoner kronor för att uppnå nollresultat. Varifrån dessa pengar ska tas återstår för budgetberedningen att lösa. Om summan är rimlig? Ja, det tror jag.
4. Delikat fråga, det enkla svaret är nej….men det kan finnas omständigheter som kräver att vi svarar ja. Det måste ses över vilka vägar, varför och till vilken nytta som skötseln övertagits av kommunen – därefter kan vi ganska säkert räkna bort en del av de enskilda vägarna.
5. I en kommun av Skellefteås storlek är det viktigt att infrastrukturen fungerar. Vi måste hitta en balans mellan vad vi är ålagda att sköta och vad vi gör för att få vårt samhälle att fungera. När det handlar om vinterväghållningen måste vi vara oerhört kreativa och flexibla för att hantera klimatförändringarna. Vi måste skapa säkra vintervägar oavsett om det handlar om att få undan snön eller sanda för att isgatorna inte ska vara livsfarliga. Sett i det perspektivet är en ökad budget en låg kostnad om den räddar liv.
Andreas Löwenhöök (M).
Moderaterna
1. Det är självklart problematiskt att budgeten inte går ihop, men det är utmanande att budgetera för vinterväghållningen eftersom det är svårt att förutse vädret. Moderaterna och Alliansen föreslog i vårt budgetförslag inför 2020 att samhällsbyggnadsnämnden skulle få de pengar som det hade äskat, det vill säga 33 miljoner kronor. S-V-majoriteten beviljade 30 miljoner kronor.
2. Detta bygger på en budgeteringsmodell som vi blev överens om för ett antal år sedan. Budgetberedningen och samhällsbyggnadsnämnden ska ta hänsyn till de senaste årens kostnader och föreslå en budget utifrån ett genomsnitt av dessa år. Nämnden ska bära med sig halva över- eller underskottet till nästa år. Det har i efterhand visat sig att det bara har blivit underskott, vilket gör att vi bör se över denna modell.
Vi bör se över denna modell.
3. Moderaterna och Alliansen drev frågan om att nämndens äskade inför 2020 skulle godkännas. Moderaternas ambition är att göra detsamma inför 2021. Det innebär en utökning med fem miljoner kronor jämfört med detta år. Vi kommer att hantera frågan i vårt budgetarbete, där vi gör prioriteringar och omprioriteringar.
4. Kommunen har sett en stordriftsfördel i att ta hand om de statsbidragsberättigade enskilda vägarna. Vi står bakom den principen. Men förändringar i förutsättningarna från staten kan skapa ett behov av en översyn av kommunens åtagande.