Bobby Eriksson och Jan-Erik Eriksson befarar att det ska ta flera år innan lamporna kan återställas.
Det handlar om vägen som går mot Vebomark, där det finns fyra bofasta hushåll. Vägen ägs av trafikverket och de beslöt sig för att göra en så kallad dikesresning, när sly och jord grävs bort. Syftet är att vatten ska rinna undan lättare vilket minskar risken för tjälskott.
Men rensningen rev också upp gatlysets ledningar på flera ställen och ledde till att flera stolpar började stå ostadigt.
Därför stängde kommunen i höstas ner hela sträckan, totalt 20 lampor, av elsäkerhetsskäl.
Gatlysen: Nu släcks de i många byar - det beror på elfarliga anläggningarBeslut skjuts upp
Familjen Eriksson har därefter väntat på någon form av återuppbyggnad. Men det ser ut att dröja.
– Beslut ska tas i samhällsbyggnadsnämnden, men det har skjutits upp flera gånger, och nu är det sagt att man dröjer ända till mars. Det gör oss oroliga för att ombyggnaden inte hinner göras nästa sommar, säger Bobby.
Haken är att vägen ägs av trafikverket men gatlysena ordnas och drivs av kommunen.
– Anläggningen som vi planerar att bygga måste godkännas av trafikverket och de har ett halvårs väntetid på sådana beslut, säger Anders Saadio som är belysningsansvarig i Skellefteå kommun.
– Det är alltså risk för att lamporna blir mörka även nästa vinter, säger Bobby Eriksson.
Han och pappa Jan-Erik tycker det är synd att dikesrensningen blev så omfattande.
– De släntade av onödigt mycket på områden där det inte är vattensjukt, säger Jan-Erik.
Bobby Eriksson och hans pappa Jan-Erik Eriksson accepterar att lamporna släcktes av elsäkerhetsskäl, men inte att det ska vara en långbänk innan de kan restaureras.
Anders Saadio på kommunen har inga löften att ge. Vallen ligger bra till på listan, men det finns många fler lampor som släckts, och antalet väntas öka ju fler anläggningar som besiktas.
Lista: Så gick det i byarna som fått sina gatlysen besiktadeHan är frustrerad över att avdelningen har så lite pengar till åtgärder, men också att en död hand har legat över belysningsfrågan så länge. Under den tiden har standarden bara försämrats.
– Arbetet med fasta regler och nyanläggningar borde ha börjat för tio år sedan. Då hade kommunen inte varit i den situation som är i dag.
Som Norran tidigare berättat har belysningsreglerna varit en extrem långbänk, som började 2007 och fortfarande inte är löst. Flera omgångar regler har antagits men sedan förkastats.
Historien om gatlysena – kommunens värsta långbänkAnders Saadio nämner också ett annat problem, och det är Trafikverkets krav.
– De kräver nedsläckning av all belysning som inte klarar deras regler senast 2028. Massor av vägar på landsbygden är trafikverkets men vi måste sköta belysningen. Totalt handlar det om 5 500 lampor som måste släckas om vi inte bygger nytt och gör kortare avstånd mellan stolparna. Det behöver bli 7 700 stolpar istället.
– Bara denna ombyggnad skulle kosta 125-130 miljoner, och sedan har vi alltså alla små kommunala vägar att tänka på, säger en bekymrad Anders Saadio.
Begära mer pengar
På veckans möte i samhällsbyggnadsnämnden pratade politikerna om gatubelysningen.
– Vi ska begära en ökning av anslaget från och med 2021. Det var tal om 15 miljoner i stället för fyra, men beslut är ännu inte taget, säger ordförande Sara Keisu.
– Vi kan också tänka oss att man tar förskott från de pengarna redan 2020 så att mer kan göras kommande säsong, tillägger hon.
Bobby och Jan-Erik vid en stolpe som lades omkull därför den inte ansågs stå stadigt.