– En del av förklaringarna är engångskostnader och en del är statsbidragen, säger nämndsordförande Fredrik Stenberg (S).
När det gäller statsbidrag för olika satsningar så innebär de även kostnader för kommunerna, i form av krav på medfinansiering. Men för- och grundskolenämnden kommer att fortsätta prioritera det.
– Det finns en politisk ambition att söka statsbidrag även om det innebär en kostnadsökning, säger Fredrik Stenberg.
Förvaltningschef Anders Bergström och nämndsordförande säger också att lärarlönesatsningarna är en bidragande orsak till underskottet.
Den åtgärdsplan som klubbades igenom i nämnden redan i april förra året innehöll elva punkter. Där ingick bland annat att:
X Minska antalet Nykomster.
X Omprioritera lokalanpassningar.
X Se över vissa avtal.
X Minska inköp.
Det skulle minska kostnaderna med totalt 10 miljoner kronor. Var planen. Men nu har underskottet ökat. Den it-satsning som pågår inom Skellefteås grundskolor är dock fredad och kommer att genomföras.
– Delar av åtgärdsplanen är tagen, men gav tyvärr inte så mycket som vi trodde och It-satsningen vill vi inte skjuta upp. Det handlar om ett paradigmskifte och vi anser att det digitala måste finnas i skolan, säger Fredrik Stenberg (S).
Men underskottet har ju ökat med 13 miljoner?
– En förklaring är också elevökningen och den är svår att kostnadsberäkna, men jag vill ändå säga att vi har en kostnadseffektiv organisation, säger Fredrik Stenberg.
Det förslag som nämnden nu lägger fram till kommunfullmäktige är att underskottet avskrivs i bokslutet, med hänvisning till redovisade kostnadsökningar.
Vad blir nästa åtgärd?
– Vi kommer inte att göra någon ny åtgärdsplan innan vi vet vad som händer med vårt bokslut för 2017, men alla rektorer och förskolechefer i våra verksamheter jobbar hårt för att hålla budgeten, säger Fredrik Stenberg och tillägger:
– För 2018 har vi ingen prognos än, men på grund av underskottet 2017 så vet vi att det också blir en utmaning.
