Tänk att nej-opinionen står så stark trots etablissemangets propaganda gör vad den kan för att blåsa upp ryss-skräcken.
Det finns en bild från Warszawapaktens slutmöte där man ser en något fundersam
sovjetisk försvarsminister, Dmitrij Jazov.
Kanske tänkte han så här: Vi visar vår goda vilja och upplöser vår militärallians,
varför kan inte motparten göra detsamma?
Det var för 25 år sedan. Nato har utvidgats flera gånger om sedan dess.
Stater bör givetvis ha sina nationella arméer, men militäralliansernas tid borde ha varit över redan då, i början av 1990-talet.
När man följer i Natos fotspår blir man upprörd. Vi kan ta kriget i forna Jugoslavien våren 1999 som exempel.
Nato bombade mängder med mål som inte hade någon militärstrategisk betydelse.
Fabriker med civil produktion bombades och i Belgrad förstördes bland annat flera kulturminnesmärkta broar.
I Libyen ingrep Nato med full kraft. Baktanken var väl förmodligen att få kontroll över landets oljeresurser.
Nu ser vi följderna. Libyen är en stat i förfall med rivaliserande regeringar.
Jörgen BrännströmVästra Vallen