I Sverige är momsen på tryckta tidningar sex procent.
Nu ska jag prata om moms.
Nej, sluta inte läs, för det här är viktigt. Inte minst ur ett demokratiperspektiv.
Visste du att den svenska staten tar ut olika mycket skatt på en tidning som publiceras på nätet respektive publiceras på papper?
Antagligen har du inte funderat på det såvida du inte, som jag, jobbar i branschen eller är nördigt intresserad av medieekonomi.
Först en liten bakgrund.
För att uppmuntra läsande och journalistisk verksamhet har Sverige, och flera andra länder i EU, en låg momssats på tryckta tidningar. Den är i Sverige sex procent. Men om samma tidning publiceras i digital form är momssatsen istället 25 procent.
Läs mer: Dagens moms riskerar leda till en försvagad demokrati
Detta samtidigt som de svenska mediehusen kämpar med att nå lönsamhet på en helt digital marknad, där publiken i snabb takt förflyttar sin nyhetskonsumtion från tryckta- till digitala nyhetsmedier.
Att dessa olika momssatser är ett strukturellt hinder i den omställningen är ett faktum.
Därför är det bra att regeringen tar frågan på allvar och inser problemet. Dock ligger det inte i deras händer. Det krävs att EU, som arbetar med att harmonisera momsen inom unionen, öppnar upp för en svensk sänkning av digitalmomsen.
Det är alltså viktigt, både för medieföretagen och för konsumenterna, att nya momsregler för digitala nyhetsmedier kommer på plats så snart som möjligt.
Häromdagen gick finansminister Magdalena Andersson ut och sa att Sverige kan tänka sig att följa Danmarks exempel och kompensera medierna för den högre momsen, tills dess att det är möjligt att jämna ut momsen på traditionellt sätt.
Det låter bra, men jag tror inte att det är någon långsiktig lösning.
I Norge, som inte är ett EU-land, sänktes digitalmomsen redan 2015. Även i Frankrike har man gått samma väg, men där med hot om vite från EU.
Det är alltså viktigt, både för medieföretagen och för konsumenterna, att nya momsregler för digitala nyhetsmedier kommer på plats så snart som möjligt.
Tittar man på följderna av den sänkta bokmomsen som infördes 2002 så ser vi att den hade positiva effekter på bland annat konsumentpriserna. Det är inte långsökt att tro att en sänkt digitalmoms på nyhetsmedier skulle få samma effekt.
Dessutom finns det mycket som talar för att en del av sänkningen även skulle stanna kvar hos medieföretagen, med ökade marginaler som följd. Något som är väldigt viktigt nu när medierna ställer om till en helt digital framtid.
Det är alltså en demokratifrämjande åtgärd att jämna ut momssatserna mellan tryckta- och digitala medier. Enligt en SOM-undersökning visar det sig nämligen att ”tidningsläsarna är jämförelsevis bättre rustade att utöva sina demokratiska plikter”.
Du är en av dem.