”Min klient förnekar påståendet om våldtäkt”, kommenterar advokat Jens Nyström.
På fredagen avslutades en två dagar lång rättegång vid Skellefteå tingsrätt mot en 24-årig man från Skelleftetrakten.
Brottsmisstankarna gäller händelser som enligt åtalet anmälan inträffat under vårvintern och våren 2016.
Misstänkt våldtäkt
Den första åtalspunkten gäller misshandel, att han nypt en ung kvinnan i ena armen så att smärta och blåmärken uppstått.
Den andra punkten gäller våldtäkt och misshandel i början av april 2016. Förundersökningen visar enligt åklagare Jonas Fjellström att mannen dels ska ha våldtagit samma unga kvinnan, dels i ett senare skede slagit henne så att smärta, blåmärken och blodvite uppstått.
”En utsatt situation”
– Utredningen visar att han har genomfört samlag med målsäganden genom att otillbörligen utnyttjat att hon på grund av berusning och/eller sömn befann sig i en särskild utsatt situation. Vid tillfället hade de två en relation med varandra: Något våld eller hot ska inte ha förekommit vid våldtäkten, sammanfattar Jonas Fjellström.
Advokat Jens Nyström:
– Det jag kan säga är att min klient förnekar de påståenden om brott som finns med i åklagarens gärningsbeskrivningar. Eftersom förhandlingen har hållits bakom stängda dörrar vill jag i övrigt inte lämna några kommentarer.
Tysta protester
I höstas berättade Norran om att det runt om i Sverige, bland annat i Skellefteå, hölls tysta demonstrationer där det riktades kritik mot att få våldtäktsanmälningar leder till åtal – och där polisen fick svara på kritiken.
Läs mer här:
”Sexualbrott prioriteras tyvärr inte”Allt fler våldtäkter anmäls i Skellefteå: ”Känner inte igen beskrivningen att brotten inte prioriteras”Frågan är då: hur kan en misstänkt våldtäkt från våren 2016 först i januari 2020 innebära en rättslig prövning i Skellefteå?
Brottet våldtäkt har ju två års fängelse som minimistraff, vilket innebär i normalfallet ett obligatoriskt skäl för häktning.
De vanligaste skälen till varför en person häktas är risken för fortsatt brottslighet, att personen på fri fot kan påverka utredningen samt att minimistraffet för brottet är två års fängelse.
Förundersökningsledaren Jonas Fjellström svarar:
– Först ska sägas att anmälan kom in till polisen först hösten 2018, det hade alltså gått lång tid mellan händelse och anmälan. Sedan vägde jag in flera faktorer till varför jag inte gick in med en begäran om häktning.
– Den misstänkte var sedan tidigare ostraffad samt att målsägande och misstänkt inte längre hade någon relation, vilket ska vägas in när risken för fortsatt brottslighet ska bedömas.
Men teoretiskt måste ju risken för nya brott finnas när personen är på fri fot?
– Ja, den risken kan ju uppstå. Men om den misstänkte anmäls på nytt så är utgången rätt given, då går jag som åklagare in med en begäran om häktning, svarar Jonas Fjellström.