Gymnasieprojektet blev ett ekonomiskt slukhål. Men förklaringar som getts täcker bara drygt hälften av kostnaderna. Illustration: Annika Eriksson.
Norran berättade i går om gymnasieprojektets budgethaveri. Det rör sig om 238 miljoner kronor, inklusive underhåll, som skenat iväg. Varav endast 155 miljoner kronor, som till största delen härrör till nya Lejonströmsskolan, har fått sin förklaring.
Och av dessa 155 miljoner kronor, kan endast vissa delar beskrivas som ”överraskningar”. Av resten var mycket känt sedan start.
Läs också: Miljonrullningen: Politiker saknar svar om skenande kostnader
Vad var det egentligen som hände?
– Allt har varit transparent, säger kommunalrådet Lorents Burman (S).
Ändå tror många politiker att budgeten bara har spruckit på nya Lejonströmsskolan. Få tycks känna till att även Anderstorpsgymnasiet rusat iväg och blivit 110 miljoner kronor dyrare. Eller att Baldergymnasiets kalkyl sprack med 40 miljoner kronor.
Läs också: Miljonrullningen del 1 – Spräckta kalkyler hotar miljardinvesteringar
Läs också: Miljonrullningen del 2 – Budgeten sprack med en kvarts miljard
Varför blev det så dyrt – och stämmer kommunens förklaringar?
Asbest: 25 miljoner kronor
– Asbest har ju varit ett stort problem. Framförallt på Lejonströmsskolan och Anderstorp, säger Fredrik Nilsson, fastighetschef.
Totalt 25 miljoner kronor har saneringen kostat, cirka hälften hör till Anderstorp och hälften till Lejonströmsskolan. Men fördyringen på Anderstorpsgymnasiet har landat på 110 miljoner kronor - och vad det beror på, förutom asbest, framgår varken av delårsrapporter eller årsredovisning.
En del av kostnaden kan förklaras med att skolans ventilation var underdimensionerad. En annan förklaring är att musiken flyttades och då behövde ljudisoleras. Kostsamma åtgärder, som inte har tagits med när support och lokaler begärt en utökad investeringsbudget.
Varför har ni bara specificerat hälften av fördyringarna?
– Det är ju flera fördyringar på de olika ställena. Vi har valt att lyfta fram de större, säger Fredrik Nilsson, fastighetschef.
Byggtekniska komplikationer: 20 miljoner kronor
– Hela Lejonströmsskolan står på lermark. Skolans golv hade börjat sjunka ned, säger kommunens byggledare Christer Norberg.
Att åtgärda golven kom att kosta cirka 20 miljoner kronor. I exempelvis bygghallen var det pålat under de bärande delarna, men i mitten hade golvet sjunkit med nästan 20 centimeter. Tidigare hade man i omgångar bara fyllt på med betong på det gamla golvet.
Ni kände redan till förutsättningarna – borde ni inte då ha tänkt på det här?
– Det är alltid lätt att vara efterklok. Det görs alltid bedömningar, jag kan inte säga att man borde ha kunnat förutse det. Ja, vi gjorde ju inte det i alla fall, säger Christer Norberg.
Tillgänglighet: 30 miljoner kronor
Det var klart sedan start att grundsärskolan skulle till Lejonströmsskolan. Ändå tas kostnader för tillgänglighet upp som fördyring.
Ni visste ju att grundsärskolan skulle dit?
– Absolut, men vår bild var att endast en begränsad del skulle anpassas. Det som har blivit nu, och som vi ska vara stolta över, är att vi har en helt tillgänglighetsanpassad skola. Men det är klart, det kostar också, säger Fredrik Nilsson.
Fler elever: 80 miljoner kronor
När beslutet om gymnasieprojektet först klubbades 2013 räknade man inte in alla barn som faktiskt skulle till Lejonströmsskolan. Alla visste att förskoleelever och grundsärskoleelever skulle dit, men de stod inte medräknade i det ursprungliga förslaget. Året därpå, 2014, när grundskolan kommit med sin uppdragsbeskrivning, finns de däremot med. Redan ett år innan Lejonströmsskolan började byggas visste man alltså hur många - och vilka - elever som skulle gå på skolan.
– Man kan ju alltid vara efterklok och säga att vi där och då skulle ha fört en större diskussion om ett förändrat investeringsutrymme. Men det fortsatte ju också att komma saker och ting under resans gång, som tidigare inflyttning och annat som vi behövde parera, säger Jan Sundbom, förvaltningschef på support och lokaler.
Dessutom valde man under byggets gång att dimensionera skolan för ytterligare elever, utöver de 720 som nu var kända. Att tekniskt anpassa skolan för 880 elever är en del av det som kommunalråden Lorents Burman (S) och Maria Marklund (S) tidigare har beskrivit som "ambitionshöjning" av projektet.
Ni tog inget nytt politiskt beslut om denna ambitionshöjning?
– Nej, det vet inte jag. Det måste ha funnits på skolsidan i så fall, fullmäktige eller kommunstyrelse har inte tagit något sådant beslut, säger Maria Marklund.
Är det ett tjänstemannabeslut att låta skolan bli större?
– Nej, nog är det ett samråd mellan skolan och support och lokaler.
Men Fredrik Stenberg, ordförande i för- och grundskolenämnden, säger:
– Politiskt har vi inte varit involverade i den tekniska kapaciteten.
Utöver kommunens egna förklaringar har Norran hittat ytterligare ett par möjliga orsaker till fördyringarna.
Sen projektering
Den avtalsform som valdes, partnering, kan ha spelat in. Det är ett samverkansavtal mellan kommunen och entreprenören, Peab i detta fall. I nära samarbete har man byggt samtidigt som projekteringen fortfarande pågår. När arbetet vid skolorna påbörjas, är planeringen alltså långtifrån klar. I praktiken innebär det att man byggt på löpande räkning.
Jan Sundbom säger att de valde partnering på grund av projektets komplexitet. Tre skolor skulle byggas om, mycket logistik behövde klaffa.
– Det handlade om flexibilitet, men också tid. Vi behövde göra klart, fylla på område väster med en massa pusselbitar, och när vi satte igång hade vi inte riktigt klart för oss exakt hur det skulle bli. Det var största anledningen.
Avtalsformen kräver att beställaren engagerar sig mer än i traditionella projekt, eftersom entreprenören har huvudansvar för projekteringen.
Har ni varit tillräckligt delaktiga i projekteringen?
– Jag tycker det, men utmaningen är att kunna hantera att både bygga och projektera och följa upp, på en och samma gång, säger Jan Sundbom.
Här har man alltså påbörjat arbete på tre stora skolor, där både förutsättningar och kostnadsbilden är oklar.
Vad hade ni kunnat göra för att bättre förutse kostnaderna?
– Man hade kunnat detaljplanera hela projektet klart, men då hade det blivit minst ett års försening, säger Christer Norberg, byggledare.
Bråttom bråttom
Att det var bråttom är en bild som ges av de flesta. Planerna på att göra om skolorna hade funnits länge – man ville komma till skott. Kommunalrådet Maria Marklund förklarar:
– Jag vet ju hur det var på västra området när det gäller grundskolan. Det fanns inga lokaler, vi hyrde varenda vrå som fanns ledig. Sjungande dalen var full, Brännan var knökfull. Mobacken hade redan då miljöproblem. Det handlade om att hitta ytor för eleverna.
I MORGON: Upphittat: 6 000 nya kvadratmetrar - liten skola blev stor
