Miljonjobb på löpande räkning – offerter tas sällan in

Foto: Jenny Petersson

På Lövångersskolan byttes nyligen fönstren på sammanlagt fyra hus, vilket blev dubbelt så dyrt som planerat. Ett av husen fördyrades med hela 600 procent – från 160 000 kronor till drygt en miljon.

Fönsterjobbet är ett av åtta arbeten som Norran granskat. Alla jobb har beställts enligt kommunens ramavtal för byggservice och gäller främst löpande underhållsarbete vid kommunens fastigheter.

Jobben utfördes mellan sommaren 2016 och 2017 och alla har en budget på 600 000 kronor eller mer. Samtliga jobb gick direkt till företaget som är rankad etta på ramavtalet - trots att kommunen har möjlighet att konkurrensutsätta inom avtalet. Om jobbet beräknas kosta 600 000 kronor eller mer, ska alla fyra entreprenörer enligt avtalet få chans att lämna pris på uppdraget.

Av de åtta jobben hade sju projekt en budget på 600 000 kronor eller mer. Samtliga spräckte budget. Ett jobb, fönsterbytet i Lövånger, var uppdelat på fyra projekt som tillsammans hade beräknades kosta över en miljon. Det blev dubbelt så dyrt.

Men några offerter togs alltså inte in.

Hade ni inte kunnat få bättre pris om ni tagit in offerter?

– Det är svårt att säga om just de här specifika fallen hade blivit billigare om vi tagit in offerter. Det hade ju kunnat bli så att ettan lagt ett högt pris, tvåan ett högre och trean ett ännu högre pris, säger Fredrik Nilsson, fastighetschef på Skellefteå kommun.

Fredrik Nilsson, fastighetschef. Foto: Anna Wikner.

Foto: Norran

Tidsaspekten påverkar också, fortsätter han:

– Ibland kan det vara dyrare att vänta på ett offertförfarande, kontra att få komma igång direkt.

I de åtta jobb Norran har granskat finns påfallande lite underlag. Vi hittar en enda dokumenterad kalkyl. I övriga projekt grundar sig budgetarna på ”erfarenhetsvärden”, det vill säga schablonkostnader utifrån vad saker brukar kosta. Dessa kalkyler sparas inte. Det finns också bara ett slutbesiktningsprotokoll, trots att det rör sig om ganska stora jobb.

Borde det inte finnas besiktningsprotokoll när det blivit så stora fördyringar?

– Generellt görs det bara ett skriftligt besiktningsprotokoll när det är flera entreprenörer inblandade. Men det görs alltid en avsyn av utförda projekt, säger Fredrik Nilsson.

Förklaringarna till vad fördyringarna berott på varierar. I två av projekten har man upptäckt vattenskador. Det var en bidragande orsak till att just dessa jobb spräckte budget.

– Vattenskador är alltid svåra att budgetera för innan man vet omfattningen, säger Fredrik Nilsson.

Ett annat problem som tycks återkomma uppstår vid takbyten. Två gånger har man upptäckt att det så kallade rotet är sämre än man trott, vilket orsakat fördyring. Vid ett tredje takbyte är förklaringen ”vinterjobb” samt att ”shingeltaket satt hårt och i flera lager". Det gav en fördyring på över en miljon.

Tar ni inte höjd för såna här problem – särskilt när de verkar återkomma?

– Ibland är det först när arbetet påbörjas som man inser att det är mer komplext. Men visst är det kanske så att vi också kan bli bättre på att gardera upp för oförutsedda kostnader.

I ett fall fanns ingen förklaring alls, det var vid fönsterbytet på Lövångersskolan. Ett hus fördyras från 160 000 kronor till över en miljon: ”Budgeten var lågt satt från början”, är svaret Norran får.

– Ja, det var en dålig förklaring, medger Fredrik Nilsson när vi ber honom förtydliga.

Han återkommer senare med ett utförligare svar, om att man ”inte tagit i beaktande etableringskostnader” samt att en ”kuperad terräng” orsakat fördyringar.

Lövångersskolans fönsterbyte är uppdelat på fyra olika delprojekt, som tillsammans beräknades kosta en dryg miljon kronor.

Varför delade ni upp jobbet, var det för att komma under gränsen på 600 000 kronor?

– Nej. Planen från början var att göra i det i egen regi. På grund av plötslig hög arbetsbelastning valde vi att istället göra ett avrop på ramavtalet, säger Fredrik Nilsson.

Tomas Teglund är ordförande i nämnden för support och lokaler.

Löpande räkning, inga offerter och väldigt lite underlag. Riskerar inte det att leda till slarv med våra skattemedel?

– Vi har experter, de som jobbar med det här. Sedan får vi rapporter och vi är med och beslutar om underhållsplaner, det är vårt uppdrag som politiker. Jag har inget mer att tillägga.