Vilken är den viktigaste frågan inför söndagens EU-val?
Nästan var fjärde väljare svarar miljö och klimat.
Att klimatfrågan är viktig är bra. Inte bara för att miljö- och klimatfrågorna blir allt mer akuta, en rad politiska regleringar kommer att bli nödvändiga. Men också för att klimatet är en fråga som EU är väl skickat att ägna sig åt. Klimatet behöver mer europeiskt samarbete.
EU driver sedan länge en egen klimatpolitik. Redan 2005 inrättades systemet med handel med utsläppsrätter. Då var det ineffektivt, priset blev väldigt lågt, men successivt har föreskrifterna skärpts. Efter den senaste skärpningen kommer överskottet av billiga utsläppsrätter att återkommande återkallas. Det kommer att driva upp priset, förmodligen högst väsentligt.
Statsvetaren Roger Hildingsson forskar om politiska styrmedel i klimatpolitiken. Enligt honom hade en global koldioxidskatt varit det mest effektiva verktyget: ”Men det är politiskt omöjligt och då kan en europeisk koldioxidskatt ses som det näst bästa”, konstaterar han i Lunds universitets senaste nyhetsbrev.
Även på europeisk nivå är en gemensam koldioxidskatt minst sagt kontroversiell. Många partier är rädda för att ge EU beskattningsrätt, de befarar att den rätten kan komma att ”sprida sig” till andra områden. Men frågan om en gemensam koldioxidskatt kan även sättas in i ett större perspektiv. I en ideologisk strid mellan federalister, som vill ha mer av EU, och de som ser EU som ett mellanstatligt samarbetsorgan och de som vill begränsa unionens inflytande.
Att EU-vänliga liberaler säger ja till en gemensam koldioxidskatt är bra. De har insett att miljön och klimatet är en ödesfråga. Liberalernas toppkandidat Karin Karlsbro menar till exempel att ”få saker skulle vara så effektiva”. Hon har rätt. En gemensam koldioxidskatt är möjlig, kanske inte ännu, men i framtiden.
Till och med de svenska socialdemokraterna, som tidigare sett rött när överstatliga skatter kommit på tal, verkar vara på väg att svänga. EU-parlamentarikern Jytte Guteland sa ”i framtiden, absolut” på en direkt fråga ställd av Svenska Dagbladet (15/5 2019). Statsminister Stefan Löfven (S) fyllde i med att ”huvudprincipen är att beskattningsrätten tillkommer länderna”.
Uppseendeväckande sagt av socialdemokratiska politiker som älskar svenska skatter.
I november 2016 trädde det globala klimatavtalet från Paris i kraft. Avtalet slår bland annat fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader, och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5. Det finns forskare som anser att vi redan är på väg att missa det målet. EU behöver alltså öka ambitionsnivån.
Därför är, inte minst ur miljö- och klimatsynpunkt, söndagens val till Europaparlamentet viktigt. I dag finns det en majoritet för en mer ambitiös klimatstrategi i parlamentet. Men det är det nya som ska besluta om tillvägagångssättet. Fler röster för lägre ambitionsnivåer gör det svårare att rösta igenom en effektiv och framsynt miljö- och klimatpolitik.
Vad behövs då? I ett första steg mer pengar till forskning kring smarta transportlösningar, förnybart bränsle, elflyg och elbåtar, fortsatta energieffektiviseringar och, som Liberalerna vill, pengar till forskning om fjärde generationens kärnkraft. Och mycket därtill …
Det finns med andra ord oerhört mycket som kan göras, både på kort och på lång sikt, vad som i dag är politiskt möjligt att göra är tyvärr en helt annan fråga.