Tidigt stöd till killar kan vara ett sätt att hjälpa dem förbättra betygen.
Emma Leijnse, som är journalist och författare som inriktar sig på skola och utbildning, säger att skillnaderna har funnits länge:
Underutbildade killar – en fara för demokratin– Det finns vissa mätningar från 1950-talet som visar att tjejerna hade bättre betyg och resultat än killarna. Jag har även hört att resultaten skiljde redan vid prästernas husförhör under 1800-talet. Det kanske alltid har pågått, så länge tjejer har fått lov att ta del av undervisningen i skolan.
Emma Leijnse har bland annat lyft skillnaderna i resultat i sitt sommarprat i radion 2019.
Mer skolfärdiga
Fredrik Zimmerman är universitetslektor vid Högskolan i Borås och forskar om könsnormer och normer kring maskulinitet bland barn och ungdomar. Han säger att det inte bara är en anledning till att det skiljer sig mellan tjejerna och killarnas resultat, utan flera som samverkar.
– En av anledningarna är att tjejer kan vara mer skolfärdiga. Det beror bland annat på att vuxna pratar ett mer utvecklat språk med flickor från låg ålder. De får därför ett försprång när de börjar skolan, eftersom språket är väldigt viktigt i alla ämnen, säger Fredrik Zimmerman.
Fredrik Zimmerman forskar om könsnormer hos unga..
Läsning nyckeln
Emma Leijnse säger också att språket, och därför även läskunnigheten, är en viktig del av en lyckad skolgång:
– Jag tycker verkligen att alla elever ska lära sig att läsa tidigt och bra. Svenska skolan har ett stort problem i att de ger stöd väldigt sent i skolgången. Trots att all forskning visar att det bästa är att ge särskilt stöd så tidigt som möjligt, det är dessutom billigare.
Hon säger att om eleverna får stöd tidigt i skolan, skulle speciellt killarnas skolresultat och inställning till skolan se annorlunda ut.
Maria Levlin anser att läsförståelse är viktigt.
Utvecklas
Maria Levlin, universitetslektor vid institutionen för språkstudier på Umeå Universitet, säger också att det är viktigt att lära sig läsa tidigt.
– Avkodningsförmågan, det vill säga att knäcka koden för hur man kopplar ihop bokstav till ljud är något som de flesta barn lär sig under de två första skolåren. Läsförståelse är däremot något som man fortsätter utveckla under hela skoltiden, säger Maria Levlin.
Om barn tidigt får stöd i språklig medvetenhet, exempelvis lyssna ut vilka ljud som finns i ord, så blir det lättare att lära sig läsa vid skolstart. Läsförståelsen främjas däremot av att barn får lyssna på berättelser och samtala om berättelsers innehåll med en vuxen, säger Maria Levlin.
– I många förskoleklasser ingår språklig medvetenhet som en daglig aktivitet, men idag vet vi att det är viktigt att kombinera språkljudslekar med bokstavskunskap. Ju fler bokstäver en elev kan innan skolstart, desto lättare blir det med läsinlärningen sen, säger Maria Levlin.
Killar resonerar ofta att antingen är man bra i ett ämne, eller också är man det inte. Om man inte bra i ett ämne kan man lika gärna strunta i det. Om killarna får lära sig att de kan bli bättre på ett ämne, kan man förändra normerna.
Men även om barn inte intresserar sig för bokstäver i tidig ålder, så är det inget föräldrarna behöver oroa sig för:
– Det är bra att veta om att i förskoleklasserna så jobbar man med de här sakerna. Som förälder är det viktigaste man kan göra att läsa högt för sina barn och att prata tillsammans om det som händer i berättelserna, säger Maria Levlin.
Pluggar mer
Både Fredrik Zimmerman och Emma Leijnse säger att även mansnormer skapar problem för killarna i skolan.
– Den främsta orsaken till att det skiljer sig är att tjejer pluggar mer än killar. Bland annat sätter mansnormer käppar i hjulet för killarna, de normer som säger att en kille inte ska göra det en tjej gör, säger Emma Leijnse.
Fredrik Zimmerman säger att killar känner en press att vara tuffa och tåliga, de får inte visa sig svaga. Det gör det svårare för dem att be om hjälp. Det är okej för en kille att vara duktig i skolan, men han får inte jobba för det.
– Killar resonerar ofta att antingen är man bra i ett ämne, eller också är man det inte. Om man inte bra i ett ämne kan man lika gärna strunta i det. Om killarna får lära sig att de kan bli bättre på ett ämne, kan man förändra normerna, säger Fredrik Zimmerman.
Framförallt ett stöd från papporna tror jag är väldigt betydande. Killar som har en aktiv pappa hemma, som exempelvis läser med och för sina barn, lyckas generellt sätt bättre i skolan.
Vuxna behövs
En hög vuxentäthet på skolorna, är något som Fredrik Zimmerman säger kan motverka detta. Lärare kan se till att eleverna ser positivt på att plugga, de kan dessutom lära eleverna god studieteknik, något som Emma Leijnse också håller med om:
– Lär killar bra studieteknik, då kommer de att bli bättre på att plugga.
Något som både Emma Leijnse och Fredrik Zimmerman poängterar är dessutom att ett studiestöd hemifrån är viktigt.
– Framförallt ett stöd från papporna tror jag är väldigt betydande. Killar som har en aktiv pappa hemma, som exempelvis läser med och för sina barn, lyckas generellt sätt bättre i skolan, säger Emma Leijnse.
Ökande skillnad
Hon säger också att tjejerna inte drar ifrån i grundskolan, men i de högre utbildningarna ökar skillnaderna mellan könen hela tiden. Både tjejer och killar utbildar sig i högre grad än någonsin. Men eftersom tjejernas ökning är snabbare än killarnas, så ökar skillnaderna i utbildningsnivå mellan könen hela tiden.
– Det är där de verkliga konsekvenserna kickar in och sen även på arbetsmarknaden. Men det börjar redan med betygsskillnaderna i grundskolan, säger Emma Leijnse.
Faktumet att killarna klarar sig sämre än tjejerna i skolan får alltså konsekvenser senare i livet. Men inte bara gällande vidareutbildning, utan även i vardagslivet.
– När killarna går ut skolan, får de problem i samhället och mår jättedåligt. Det är de som dominerar självmordsstatistiken. Det här är en större diskussion för samhället och talar för att man måste förändra normerna kring maskulinitet, säger Fredrik Zimmerman.
Desirée Jonsson och Angelica Säfvenberg