Många små skolenheter är ett problem

Aktivt skolval skulle kunna vara ett sätt att få skolan mer kostnadseffektiv, enligt Lena Karlsson, chefcontroller vid för- och grundskolekontoret.

Foto: Ulrika Nohlgren

Skellefteå är en stor kommun till ytan och därför finns många skolenheter. Många enheter gör det exempelvis svårt att fylla klasser och därmed blir det dyrare med personal då de krävs fler lärare. Att antalet elever varierar mycket framgår av artikeln bredvid.

Genom åren har det gjorts utredningar och lagts fram förslag från tjänstemännen om att förändra strukturen. Men det är en känslig politisk fråga.

Enligt Lena Karlsson och gymnasiets stabschef Lena Nilsson är detta en ständigt pågående diskussion.

Moderaten Andreas Löwenhöök förde häromdagen även fram teorin att de ekonomiska problemen bland annat beror på att kommunen inte har flexibla upptagningsområden. Vilket kan innebära att man istället för att fylla en klass i en skola står med två halvklasser på två skolor.

Bidrar det också?

– Beslutet om upptagningsområdena är gammal. Det kom före det fria skolvalet. Nu ser vi över om vi kan göra processen på ett annat sätt och få föräldrarna att göra ett aktivt skolval. Frågan är under utredning och ska sedan upp till politiskt beslut. Det här skulle kunna ge oss bättre möjligheter att fylla klasser. Det skulle även kunna ge oss längre tid att planera, säger Lena Karlsson.

Enligt tjänstemännen ligger Skellefteå lite efter i frågan om just aktivt skolval.

Skellefteå har fler anställda i grundskolan än kommuner av samma storlek, rektorerna kommer att behöva slå ihop vissa klasser, men ni gör er inte av med lärare för att spara pengar. Ni behöver också alla lärare ni kan få har ni sagt.

Hur går det resonemanget ihop?

– Om vi får större klasser frigörs resurser i form av behöriga lärare som kan flyttas dit det inte finns behöriga lärare i dag. Det är inte aktuellt att friställa behöriga lärare. Vi har alltid en naturlig avgång, säger Lena Nilsson.

Satsar digitalt

De många små enheterna är en anledning till att måltiderna blir dyrare då det krävs mer personal i skolbespisningen och dyrare transporter.

"Kommunens totala driftbudget kommer inte att räcka till framöver."

När det gäller fördyringen av läromedel beror detta på en medveten satsning på digitalisering i skolan.

– Vi har gjort en satsning från en låg nivå, säger Maria Carlsson, ekonomicontroller vid skolkontoret.

Påbud om att digitalisera kommer enligt Lena Nilsson både från Sveriges kommuner och landsting, SKL och Skolverket. Men det har inte kommit några extra pengar till detta från staten. Det är kommunstyrelsen som måste stå för satsningarna.

– Att digitalisera är också en nödvändig utveckling för att klara den framtida kompetensförsörjningen då personal inte räcker till, säger Lena Karlsson.

Det kan exempelvis handla om fjärrundervisning och anpassade läromedel framöver. Allt mer undervisning sker också via dator.

Att politikerna satsat på yrkesutbildningar och att man inte får räkna alla elever ger en högre kostnad per elev i gymnasiet, enligt Lena Nilsson, stabschef.

Foto: Norran

Politisk satsning

Även gymnasieskolan har hög lärartäthet. Men anledningarna till det skiljer sig från grundskolans. Gymnasiet i Skellefteå har en hög andel yrkesutbildningar och där kan man inte arbeta i stora grupper.

– Du får inte in så många elever i en traktorhytt, säger Lena Nilsson och påpekar att det är ett val som politikerna har gjort att satsa på yrkesutbildningar.

En annan anledning är att Skellefteå tagit emot många nyanlända elever. Lärarresurser och exempelvis matkostnader räknas in i statistiken men inte själva eleverna då de inte är folkbokförda i kommunen. Finansieringen av dessa elever sker via ett bidrag, skolschablon, från Migrationsverket. Det ger en skev statistik då kostnaderna per elev ser ut att vara högre, enligt Lena Nilsson.

Att Engelska skolan öppnat påverkar också ekonomin negativt.

Men det var väl känt – varför blev det problematiskt?

– Rektorerna har försökt parera detta men det har varit svårt. Sökmönstret har skilt sig från andra kommuner, där man sökt sig från närområdet till den nya skolan. Här är det en enorm spridning på sökande, ett fåtal elever per klass per skola. Därför kan det vara svårt att göra så mycket åt klassammansättningen. Elever kan ändra sig samma dag som skolan startar och till och med efter och det har skett, säger Lena Karlsson.

Deras prognos från tidigare i sommar pekade mot att 200 elever skulle byta skola. I dag räknar de till 250 elever. Lena Karlsson tror dock inte lika många väljer att söka annan skola nästa år.

– Det är naturligt att det blir många första året.

Upplever ni att ni är underbudgeterade?

– Vi ska finansiera en grundstruktur på skolan som inte jämförbar med rikssnittet. Om vi tar den i beaktande och ändå ligger på rikssnittet för skolan så gör vi det ganska bra. Med nuvarande skolstruktur, med nuvarande antal klasser, skulle vi behöva ytterligare 30–35 miljoner kronor i budgetram för att få ihop grundresurserna enligt läroplanen, säger Lena Karlsson.

– Det tar aldrig ont att få mer pengar, men det här är de spelregler vi har, säger Lena Nilsson.

Kommunfullmäktige har en viss summa att fördela. Skolan har inte fått tillräckliga budgetramar. Detta har de senare fått kompensation för – hittills.

– Gymnasienämnden kompenseras med 7,5 miljoner kronor 2020. Det är vi tacksamma över. Det är inte alla nämnder som får något. Men vi skulle ha behövt 30 miljoner kronor, säger Lena Nilsson.

Enligt cheferna tornar ett ännu mörkare moln upp sig när det gäller ekonomin.

– Kommunens totala driftbudget kommer inte att räcka till framöver. Det kommer att krävas besparingar på grund av den demografiska utveckling där vi blir yngre och äldre i befolkningen – samtidigt som skatteintäkterna inte ökar i samma omfattning. Detta är ett dilemma för alla kommuner, säger Lena Karlsson.