Philip Cohen.
Det är det kommunala samverkansorganet Region Västerbotten som ansvarar för den regionala utvecklingen i vårt län. Ett arbete som bland annat innefattar prioritering och stöttning av olika utvecklingsinsatser.
Till detta hade de i fjol 163,5 miljoner kronor, pengar som länets kommuner och landsting betalade in. De hade även beslutanderätt över 60 miljoner statliga medel.
Trots att det handlar om skattepengar och att revisorerna gång efter gång påtalat stora brister saknas det fortfarande tydliga och mätbara mål för Region Västerbottens verksamhet.
I samtliga revisionsberättelser sedan starten 2008 står det tydligt att deras årsredovisning saknar avstämning mot både uppdrag och mål. Revisionen anser därför att de inte kan säga ”om verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt”.
– Problemet är att målen inte går att mäta och då kan vi heller inte säga om det är ändamålsenligt. Vårt arbete går ut på att konstatera om de gör rätt utifrån det uppdrag de har, men det är svårt när målen är otydliga och spretar åt alla möjliga håll. Vår förhoppning är att vi nästa period får färre och mer mätbara mål, säger Philip Cohen, ordförande i revisionen.
Trots kritiken anser dock revisorerna att uppsikten har förbättrats.
– Jag var väldigt kritisk när jag började 2011 och det var inte populärt men de har insett att det är bra att man är kritisk för nu märker man förändring. Det behöver skärpas ytterligare men det fungerar bättre än det gjorde för två år sedan, säger Cohen.
Enligt regionrådet Erik Bergkvist kommer de alltid att jobba mot en del mål som i princip är omätbara.
– Hur mäter vi att vi bidragit till att Västerbotten är en bättre plats att bo på? Det kommer nog aldrig gå att mäta men vi har tagit till oss kritiken, säger han.
Arbetet med kommande års måldokument pågår just nu. I november ska regionplanen klubbas igenom.
– Det blir lite upp till bevis, har vi lyckats bättre denna gång? Det är lite luddigt i dag och vi försöker formulera mål som är mer mätbara. Revisionen tycker ändå att vi gör ett bra jobb eftersom de beviljar oss ansvarsfrihet, så det nålsögat klarar vi.
Samtidigt som Regionförbundet hanterar stora summor skattemedel är det inte skattebetalarna som utsett regionens företrädare. Det är medlemmarna själva som väljer representant under förutsättningen att personen sitter med i fullmäktige/landstingsfullmäktige.
Ni har blivit en stor maktspelare i länet, borde det inte vara direktval till dessa platser?
– Jag förstår hur du tänker men det fanns inte som alternativ när vi bildade regionförbundet. Det går att sätta samman med landstingsvalet men vi har sagt att vi inte ska ändra innan vi ser hur det blir med storregionfrågan.
Region Västerbottens uppdrag är att göra hela länet till en ännu bättre plats att bo på. Förutom att försöka åstadkomma detta genom att påverka processer och beslut på EU- och nationell nivå samt analysera viktiga frågor för länet, handlar det om att bygga varumärket Västerbotten.
– Vi skapar arenor där andra kan visa upp sin verksamhet, vi har bland annat Mötesplats Lycksele och Granddagarna. Vi jobbar även med mediebilder, vi måste ändra bilden av Västerbotten. Många förknippar oss med ord som gammeldags, ojämställd, malm och skog. Ja vi är malm och skog men vi är så mycket mer, vi är ett modernt län, säger Bergkvist.
Känner du att Region Västerbotten gör nytta?
– Vi gör det vi kan och jag tycker att vi gör det bra. Men under dessa sex år har vi sett att vi är för små, vi måste få till en större region med de fyra nordligaste länen. Då får vi musklerna som krävs för att kunna vara med och påverka på riktigt. Vi måste kunna enas som region, min förhoppning är att vi med maktskiftet får en nytändning i storregionfrågan, säger Erik Bergkvist.
Jessica Tjällman/VK