Liten ljusning i sjukvårdens ekonomi efter åtgärder

Sparåtgärderna inom sjukvården börjar nu ge effekt. Men det är långt ifrån nog för att få budgeten i balans.

Ekonomin är fortsatt ansträngd men operationsköerna ser ut att minska.

Ekonomin är fortsatt ansträngd men operationsköerna ser ut att minska.

Foto: Jan Alfredsson

Skellefteå2019-10-03 16:00
undefined
Ekonomin är fortsatt ansträngd men operationsköerna ser ut att minska.

– Det är bra att vi har stoppat kostnadsutvecklingen men vi har ett stort underskott som vi tar allvarligt på, säger Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Efter att kostnaderna skenat i början av året vidtog Region Västerbotten flera åtgärder för att få bukt med ekonomin. I den senaste delårsrapporten till och med augusti 2019 ser läget något bättre ut.

undefined
Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Fått tillskott

Enligt prognosen för helåret blir underskottet fortfarande stort, 460 miljoner kronor. Men det är en förbättring mot tidigare uppskattningar på 550 miljoner kronor. Förra året var underskottet 433 miljoner kronor.

– Vi har en stor omställningsplan och många saker i den har påbörjats redan, säger Anna-Lena Danielsson.

Förbättringen har bland annat uppnåtts genom att vården varit restriktiv med nya anställningar. Läget har också lättat på grund av ett budgettillskott på 60 miljoner kronor.

Sjukvårdens budgetkris – underskott på närmare 800 miljoner: ”Personalneddragningar att vänta”

Tror du att det går att få bukt med kostnaderna?

– Jag är övertygad om att det går men det kommer att bli tufft och vi behöver tillskott av statliga medel.

Västerbottens läkarbrist i topp i Sverige

Sjukhusvården står för större delen av underskottet, 241 miljoner kronor, som i huvudsak beror på personalkostnader. Kostnaderna för inhyrd personal är ett par miljoner kronor högre än samma tid förra året och merkostnaden beräknas vara 38 miljoner kronor. Detta trots den nationella satsningen på att skapa oberoende av hyrpersonal.

– Vi behöver göra ett större och långsiktigt arbete där och även ser hur andra regioner jobbat som lyckats bättre, Anna-Lena Danielsson.

Tror att landstinget når mål för hyrpersonal

Remiss till andra län

Primärvården går fortfarande knackigt, vilket bland annat beror på bristen på fasta distriktsläkare i inlandet och Skellefteå. Kostnaden har ökat med tio miljoner kronor för hyrpersonal jämfört med 2018.

Så många läkare saknas på hälsocentralerna

Läkemedlen blir också dyrare samtidigt som fler hämtar ut dem. Detta kostar 32 miljoner kronor mer än budget. Kostnaderna för medicinskt material avviker också negativt liksom kostnaden för utomlänsvård. Och det handlar inte bara om vård som inte finns här utan även om patienter som egentligen skulle kunna behandlas i Västerbotten som remitteras utanför länet.

Kostnaderna för vården skenar igen

Enormt problem

Ett orosmoment är också att det saknas 15 tandläkare i länet, vilket innebär mindre produktion.

– Det är allvarligt att vi inte får in intäkterna, men det är främst synd om de som inte kan få tandläkarvård. Tandläkarbristen är ett enormt problem i hela landet, säger hon.

Hon tillägger att politikerna tagit ett beslut som innebär att personer under 23 år, som inte har problem med tänderna, prioriteras ned. Det frigör tandläkarresurser för dem över 23 år som är i behov att komma på besök. Det är också en grupp som betalar för besöken, vilket ökar intäkterna.

Längre väntetider till tandvården

Några förbättringar

Generellt står hoppet till nya arbetssätt, där man flyttar vården från sjukhusen och närmare patienterna. Där patienterna även tar större del i sin vård. Men arbetet är långsiktigt och ger inte effekt omedelbart.

Jämfört med förra året har en del förbättringar trots allt gjorts. Väntetiderna till operation och utprovning av hörapparat har minskat. Vårdproduktionen i primärvården har förbättrats och personalomsättningen minskar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!