Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och statsminister Stefan Löfven (S) gör tummen upp efter att det första spadtaget för den inledande sträckan av Norrbotniabanan tagits.
Planeringen för bygget av Norrbotniabanan, en ny 27 mil kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå har gått in i ett intensivare skede.
Alla järnvägsutredningar är klara och Trafikverket arbetar nu med att ta fram järnvägsplaner för sträckan Umeå–Skellefteå.
Enligt den tidplan som Trafikverket tagit fram ska samtliga järnvägsplaner vara klara 2020.
Länsstyrelsen kommer inte att kunna leva upp till de förväntningarna. Det är något som vi vid upprepade tillfällen och under lång tid påpekat. Nu senast i en skrivelse till Trafikverket i juni.
De resurser som länsstyrelsen förfogar över gör det inte möjligt att handlägga järnvägsplanerna, och övriga frågor som ska hanteras inom ramen för projektet, så snabbt som Trafikverket önskar. Vår bedömning är att de är färdiga först 2024, fyra år senare.
Hur har det kunnat bli så här?
Länsstyrelsen har resurser för att handlägga en ”normal” verksamhet. Det betyder en normalt förekommande mängd av planer: översiktsplaner, detaljplaner samt väg- och järnvägsplaner. Men så stora projektet som Norrbotniabanan är ingen normal verksamhet som enkelt går att hantera inom ordinarie resurser.
Det är inte roligt att vara den som bromsar ett så stort och viktigt projekt.
Länsstyrelsen såg i ett tidigt skede att det kommer att krävas mer resurser för att klara av Trafikverkets behov. Därför äskade vi i god tid (2016) extra medel för detta arbete. Hittills utan resultat.
Konsekvensen blir att Trafikverkets tidplan tyvärr blir omöjlig för oss att leva upp till.
Ingen beklagar detta mer än länsstyrelsen. Det är sannerligen inte roligt att vara den som bromsar ett så stort och viktigt projekt. Men vare sig regeringen, Trafikverket, länsstyrelsens insynsråd, länets riksdagsledamöter eller Norrbotniabanegruppen är ovetande om situationen. De har löpande under åren fått information om vår oro för att bli en bromskloss.
Som en reaktion på tidningsartiklar om den senaste skrivelsen till Trafikverket har några skrivit och sagt: ”om resurserna inte räcker får ni väl prioritera inom ramen för de resurser som finns.”
Tyvärr, det är inte möjligt. Det skulle innebära att mycket annat arbete skulle avstanna tills arbetet med Norrbotniabanan är klart.
Det skulle i sin tur få mycket allvarliga konsekvenser för kommuner och näringslivet i länet. I klartext: Vi skulle i så fall behöva sätta annan viktig prövning – exempelvis gruvor, vindkraft och etableringar – på paus. Något som varken kommuner, näringsliv och enskilda medborgare i Västerbotten skulle uppskatta.
Det är heller inte möjligt att flytta pengar från exempelvis arbetet med lantbruksstöd, klimatstöd eller krishantering. Mer än hälften av de medel som länsstyrelsen förfogar över är specialriktade till vissa verksamheter och får inte användas till annat. För övrig verksamhet måste vi följa de uppdrag politiken, det vill säga regeringen, ger oss.
Norrbotniabanan är av stor betydelse för länet och landet. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med cirka 80 000 ton per år genom att flytta transporter från väg till järnväg.
Med halverade restider krymper avstånden längs Norrlandskusten. Det blir lättare att resa mellan orter i regionen och invånarna kan nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang.
Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att medverka till att förverkliga denna vision. Med rätt resurser kommer det att lyckas.
Magdalena Andersson, landshövding i Västerbottens län
Lars Lustig, länsråd i Västerbottens län