"Jag säger er vad jag anser vara vår plikt. På båda sidor av rampen: Att försöka väcka, påverka beslutsfattarna NU - inte om sex-nio år - ge oss det bibliotek vi behöver. Inte ge dem någon ro! Kära vänner gör som jag säger. För en gångs skull, i min höga ålder."
Orden är kulturkämpen Sigrid Nygrens, i det slutanförande hon höll på Nordanå när kampanjen för ett nytt stadsbibliotek kulminerade med ett stort galaarrangemang, 23 april 1989. Medverkande var bland annat Brita Borg och Sara Lidman.
Och visst, arbetet gav resultat. Några år in på 1990-talet flyttade stadsbiblioteket in i de nuvarande lokalerna och även om jag, Sigrid och de andra i arbetsgruppen gärna sett en centralare placering, var det en stor seger. Motståndet inom (S) hade börjat luckras upp, inte minst tack vara Per Lindberg.
Sedan dess har jag besökt många kulturhus och bibliotek efter kusten och framträtt som författare. Det har varit en imponerande utveckling. Senast i raden är det nya kulturhuset i Umeå. Men när jag gjorde husesyn där blev jag betänksam. Det var uppenbart att nu hade form gått före funktion och böckerna kändes mera som utställningsföremål än redskap i folkbildningens tjänst. Den gamla placeringen vid – Vasaplan var ju fantastisk och lokalerna - åtminstone i besökarens ögon - väldigt lättillgängliga och praktiska. Och dyrt har det blivit i Umeå, om man vill boka möteslokal till exempel.
Risken finns att de går samma väg i Skellefteå. Att en flytt sker på bekostnad av personal och bokinköp. Om inte E4:an skurit som en kniv genom staden har jag nog varit direkt emot en flytt, men som situationen är nu och kommer att förbli under överskådlig framtid, är det säkert bra att biblioteket får en mer central placering och blir ett nav på den nya, kulturella arenan.
Det är tre saker jag vill flagga för:
Att bibliotekslokalerna blir minst lika funktionella och praktiska som tidigare och utrymmet märkbart större. Inga konstiga hörn och "luftiga" hyllor, som arkitekter säkert gillar men som inte hör hemma i ett bibliotek. Ett bibliotek ska präglas av bokhyllor och böcker i långa rader.
Att kulturförvaltningen skriver ett långsiktigt avtal med kommunen om hyror och bokinköp, när allting ska klubbas. Risken är stor att politikerna efter en tid kommer på att det måste sparas. Här måste kalkylerna vara glasklara.
Att biblioteket också får en integrerad mötesplats där författare och läsare kan träffas. En sådan fanns i det gamla biblioteket i Umeå - en fantastiskt, inglasat atrium, där folk som gick förbi utanför kunde lockas in för att spontanlyssna.
Om dessa kriterier uppfylls, tror jag det kan bli riktigt bra. Men om alltför många funktioner ska in i huset, blir det snabbt dåliga kompromisser. Det vore bra om media som Norran och andra aktörer noggrant granskar hur planer och budget läggs upp. Huset blir dyrt och driftskostnader verkar aldrig gå att nog överskatta.
Göran Lundin,
författare
Risken är stor att politikerna efter en tid kommer på att det måste sparas. Här måste kalkylerna vara glasklara.