Stefan Pettersson, Skellefteå, är ordförande för Polisförbundet i Västerbotten.
I januari 2015 presenterades den största reformen i svensk polishistoria, rubriken på pressträffen var: ”Här är Sveriges nya polis”.
Under flera år framfördes kritik runt om i Sverige från olika nivåer inom polisen: enskilda poliser, facket, – ja, till och med chefer gick ut dömde ut den nya organisationen.
Här är några av Norrans texter från december 2015 till våren 2017 där fackets ordförande Stefan Pettersson och huvudskyddsombudet Peter Burman i Skellefteå lyfte fram omfattande kritik:
Skelleftepolisens larm: Huvudskyddsombudet hör signaler från poliser ”som är alarmerande”Polisorganisationen: Skyddsombudet ger kritik: ”Verksamhet står nu på lermark”Skelleftepolisen har tappat funktioner i nya organisationen: ”Ta ert förnuft till fånga – och lyssna”Polischefernas svar: ”Sker förbättringar – och vi har gott samarbete med facket”Stefan Pettersson, Skellefteå, arbetar sedan våren 2017 på heltid som ordförande för Polisförbundet i Västerbotten.
– Vi vill ordna till saker som högsta polisledningen stökat till med, förklarade han i Norran den 24 mars 2017.
Frågan är då: vad hände efter att kritiken framfördes, hur reagerade chefer och arbetskollegor?
– De höga cheferna har jag sällan haft några problem med. I några fall hade gruppchefer synpunkter snarare på innehållet än att jag sa något. Men jag tror att en hel del ogillar att man uttalar sig i olika frågor, för de vet ju att man har rätt. Men i vissa fall finns en prestige i vem som äger en viss resurs. Flera kollegor tyckte det var bra, svarar Stefan Pettersson.
Upplever polisfacket att den nya organisationen skapat ett tystare klimat hos polisen?
– Vid omorganisationen förstörde man vissa fungerande grupper och strukturer, vilket man ansåg nödvändigt. Man ville ha en likriktning för att sedan fatta beslut om avsteg.
– Men vissa poliser ledsnade på hur de blev behandlade och ”gav upp”. En av fyra poliser som arbetar inom polisen i Västerbotten är arbetsledare eller chef. Det är främst då man får en högre lön. Detta gör att man nog inte vill vara för obekväm, flera fall finns på detta, fortsätter Stefan Pettersson.
Vilka svårigheter kan finnas för poliser att tipsa om problem på arbetsplatsen? Hur hårt sitter den berömda kårandan?
– Många av cheferna är medlemmar och kollegor, vi måste ta hand om dem också. Givetvis vill man inte hänga ut en enskild i den egna gruppen. Det kan därför vara svårt att påpeka fel och brister. Har man suttit i samma radiobil i tio år känner man varandra ganska bra och varit med i med– och motgångar. Då vill man inte hänga någon offentligt.
Hur mycket pratar facket med sina medlemmar om att våga lyfta problem på arbetet, såväl internt men också via massmedia, exempelvis den egna polistidningen?
– Vi säger ofta till medlemmar att de själva först ska prata med sin chef och få med hen på tåget, det är oftast lättast. Eller att vi tillsammans pratar med dem och rekommenderar en inställning.
Här är några av Norrans artiklar om ”Tystnaden”:
Anställda i offentlig sektor - bara hälften vågar tipsa om missförhållandenNio personer berättar: De vågade prata med media– Men ibland vill inte den enskilde medverka. Man vill inte upplevas som bråkstakar eller så påpekas att ”bråka inte” utifrån risken att den enskilde polisen kan upplevas som besvärlig. Och frågor som påverkar fler än individen själv vill vi i facket gärna lyfta för att undvika orättvisor.
Hur ser du på undersökningen som Norran och andra medier i Västerbotten gjort som visar att många offentligt anställda räds att kritisera som arbetsgivare offentligt?
– Det finns en stor rädsla hos många enskilda att offentligt rikta kritik, och det är allvarligt. Men frågan är väldigt svår, den enskilde ska ju efteråt, inför kollegor och chefer, stå för sina åsikter. Det finns hos vissa också en rädsla att saker kan vinklas fel eller att man citeras fel, svarar Stefan Pettersson.
Hälften av de offentligt anställda vet inte vad meddelarfrihet ärVad får man säga till en journalist?Lars Westermark är chef för Skellefteå lokalpolisområde, där även Norsjö och Malå ingår.
– All offentlig verksamhet är ju regelstyrd, skattefinansierad och bygger på att den kan kontrolleras. Därför måste vi tåla att granskas och kritiseras, såväl internt som från allmänhet och massmedia.
Hur ser du på resultatet i undersökningen som Norran och andra medier gjort, att många räds att kritisera sin arbetsgivare offentligt?
– Smakar man enbart på dessa siffror ser det ju inte bra ut, men den kritik som finns kan ju bestå av så mycket: allt från kritik mot chefer, och medarbetare till hur organisationen och arbetsmiljön fungerar.
Polisens omorganisation fick många anställda att ha åsikter och försämringar drabbade även Skellefteå, påpekade både facket och enskilda.
– Jag tycker att vi har högt i tak här, att man exempelvis kan rikta kritik mot sina chefer. Jag välkomnar att medarbetare framför sina åsikter, och regelbundet kommer det in personal till mig och framför åsikter om hur vi förhåller oss till saker och ting, fortsätter Lars Westermark.
Vilka riktlinjer finns i polishuset i Skellefteå, ska den enskilde vara restriktiv i kontakter med massmedia?
– Jag tror man ska passa sig för riktlinjer, en polis känner till meddelandefriheten, sekretesslagstiftningen och vilka ramar man kan röra sig kring. Men det har aldrig sagts att man inte ska prata med massmedia.
– Däremot får man som polis alltid göra avvägningar om vad som kan vara sekretess kring ett enskilt ärende och hur uppgifter kan påverka brottsoffer, misstänkta, vittnen och polisutredningen, tillägger Lars Westermark.
Vill du att allt i första hand ska lösas internt?
– Det är sunt att reagera när saker inte fungerar, som oftast är kopplat till arbetsmiljön. Där ska vi samverka enligt de regelverk som finns. Men får man inte gehör för sina krav har jag förståelse för om man även offentligt framför kritik.
Att det skulle komma kritik mot den nya polisorganisationen var väntat, enligt Lars Westermark.
Lars Westermark, chef för Skellefteå lokalpolisområde, påpekar att ”massmedia har en uppgift att fylla, att sätta fingret på saker och ting”.
– Ärligt talat så trodde jag nästan att det skulle storma ännu hårdare. Omorganisationen har kostat på för många, förändringar har gjorts och alla rymdes inte i sina gamla befattningar. Att det uppstår oro och kritik vid stora förändringar är rimligt.
– Att facket reagerar och öppet går ut med kritik är sådant som man nästan förväntar sig, att de ska säga saker utifrån deras uppdrag gentemot medlemmarna. Där har också massmedia en uppgift att fylla, att sätta fingret på saker och ting, avslutar Lars Westermark.