Landstinget lyckas inte få bukt med kostnaderna i vården.
Orsakerna är främst ökade personalkostnader, utomlänsvård och medicinskt material. Tandvårdsintäkterna minskade också.
Det visar hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport för augusti 2018.
Just nu räknar man med ett minus på 190 miljoner kronor jämfört med budget, eller sammanlagt 286 miljoner kronor för hela landstinget. Nettokostnadsutvecklingen är 9,3 procent.
Karin Lundström (S).
I december 2017 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden om att minska kostnadsökningen från sju till tre procent under innevarande år.
Av rapporten framgår även att hyrpersonalen minskat mindre än planerat men att åtgärderna väntas ge mer genomslag under hösten. Hyrpersonal står för 2,2 procent av de totala personalkostnaderna.
– Jag tycker det är fel att säga att kostnaderna skenar, men tyvärr så klarar vi inte verksamheten inom givna budgetramar. Jag skulle vilja säga att vi har för mycket verksamhet i förhållande till budget och att vi är i en situation med stor generationsväxling som ofta kräver dubbelbemanning vilket medför ökade kostnader. Dessutom pågår köbearbetning för att korta köerna vilket innebär ökade kostnader av både personal och material, säger Karin Lundström (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.