Sysselsättningen har ökat med motsvarande 4 000 årsarbeten. Men det är osäkert om det ökade antalet timmar består i fler sysselsatta eller ökad medelarbetstid, enligt rapporten.
Det här innebär att 40 procent av momssänkningen slagit igenom på priserna. Samtidigt har lönerna i branschen stigit något mer än de annars skulle ha gjort, bedömer KI.
KI:s beräkning gäller enbart sysselsättningen i restaurangbranschen, medan regeringens kalkyl inför sänkningen handlade om 4 000 fler jobb i hela ekonomin. Enligt KI går det inte att säkert slå fast att det totalt sett lett till fler jobb, även om myndigheten tror att det finns positiva sysselsättningseffekter.
- Men det har vi inte sett än, säger KI:s chef Mats Dillén.
- Om det ska bli så måste vi ha lite tur tror jag, säger han, och lägger till att de långsiktiga effekterna inte är tydliga än.
Vid ett regeringsskifte nästa år kommer förmodligen restaurangmomsen att höjas igen. Mats Dillén gissar att priserna då kommer att stiga med fyra procent.
- Då skulle inte heller den positiva sysselsättningseffekten på lång sikt materialiseras.
Linus Forsberg, vd för restaurang Eriks Gondolen i Stockholm, ser stora faror med en höjd restaurangmoms.
- Det skulle bli ett jätteslag för oss när vi anpassat oss efter den här momssatsen. Vi skulle behöva höja priserna runt 15-20 procent. Det skulle sänka en hel bransch.
Forsberg menar att höjningen skulle slå främst mot restauranger med fokus på maten.
- Nu har man gjort investeringar som är långsiktiga och skulle man återgå skulle det bli problem. Det skulle gynna de som säljer mer sprit än mat.
Tack vare den sänkta momsen kunde Gondolen bland annat bibehålla sin personalstyrka. Samtidigt skedde också höjda priser från leverantörer.
- Momssänkningen respektive höjningen från leverantörer var ungefär identisk i procent. För oss blev det ingen skillnad. Vi vann inget.
- Tack vare momssänkningen har det dessutom skett en stor nyetablering med större konkurrens, bara här i Stockholm var det väl ett 50-tal nya restauranger.
KI konstaterar att många som jobbar i restaurangbranschen har svag förankring på arbetsmarknaden generellt, som ungdomar, utrikesfödda och lågutbildade. En större efterfrågan på restaurangtjänster har sannolikt lett till en nettoökning i hela ekonomin av sysselsättningen i dessa grupper, enligt myndigheten.
- Jag är otroligt nöjd, jättejätteglad. Det här är en bekräftelse på det vi sagt hela tiden, säger Eva Östling, vd för hotell- och restaurangbranschens organisation Visita om rapporten.
- I ett tufft konjunkturläge är det en arbetsmarknadspolitisk framgång.
Även Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia gläds åt Konjunkturinstitutets siffror.
- Det är jättebra att det blivit fler arbetade timmar och fler schyssta bra jobb, säger Ella Niia.
Men Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson är inte imponerad.
- Det här visar att kostnaden per jobb är nästan 1,5 miljoner kronor. Den här typen av branschstöd blir väldigt ineffektivt och dyrt per jobb, säger hon.
- Stödet går till alla restaurangägare, oavsett om de anställer fler och oavsett vilken typ av människor som de anställer.
Enligt Andersson hade det varit bättre att rikta stödet direkt till de grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Enligt Eva Östling säger tre av fyra restaurangföretagare att de sannolikt skulle tvingas säga upp personal om reformen drogs tillbaka, som Socialdemokraterna vill.