– Sedan årsskiftet 2017/2018 har inflödet av avvisningsärenden ökat och det beror på att Migrationsverket har så långa handläggningstider. I slutet av förra året gav man sig i kast med ärenden som fått vänta, säger Marcus Nilsson.
När gränspolisen påträffar en person som inte har rätt att vistas i Sverige hanterar de allting som rör det ärendet. I vissa fall kan en person placeras i så kallat förvarsboende, i väntan på avvisning. Men enligt Marcus Nilsson är det också ett mångbottnat problem.
Vid utgången av 2017 hade Migrationsverket 357 förvarsplatser, fördelade på fem orter.
Brist på platser
– Att vara avviken är en förvarsgrund och det är generell brist på förvarsplatser i hela landet. Närmaste stället för oss är Gävle och vid kontroller i norra delen av landet blir det väldigt komplicerat, så vi önskar ett eller fler förvar i norra Sverige.
Region nord består av Sveriges fyra nordligaste län, 52 procent av Sveriges yta.
”Nu måste jag hela tiden svara på frågor varför vi inte har avvisat personer som inte har rätt att vara här.”
Enligt Marcus Nilsson handlar det om mer än 12 000 personer i Sverige som avvikit och ska avvisas. Men Marcus Nilsson tror att mörkertalet är minst det dubbla.
– Vi får inte sätta dem i häkte och jag får lite ont i mitt polishjärta eftersom det händer att vi tvingas släppa personer som egentligen ska lämna landet, särskilt de gånger vi vet att de är kriminellt belastade.
Utnyttjas som arbetskraft
Det förekommer också att utländska personer som vistas illegalt i Sverige utnyttjas som arbetskraft, vilket Marcus och hans kollegor vill stävja. Därför utför gränspolisen även arbetsplatskontroller, tillsammans med andra myndigheter.
– Jag har jobbat med det här sedan 2009. Tidigare fick polisen kritik för att vi kontrollerade utländska personer. Nu är det nästan tvärtom. Nu måste jag hela tiden svara på frågor varför vi inte har avvisat personer som inte har rätt att vara här, säger Marcus Nilsson.