Migrations- och integrationspolitik röner inte lika stort intresse i norra Västerbottens om i andra delar av landet.
I december 2017 presenterade DN en opinionsmätning baserad på underlag från SOM-institutet vid Göteborgs institut och DN/Ipsos återkommande opinionsundersökningar. Den visade att integration och invandring är den mest prioriterade frågan av väljarna efter flyktingkrisen 2015.
En liknande undersökning som gjordes av Aftonbladet/Inizio under hösten placerade flyktingar och invandring som den näst viktigaste politiska frågan efter sjukvården. Samma resultat fick Expressen/Novusmätningen i december 2017.
Norran presenterar väljarnas hjärtefrågor i vårLokal mätning
Norran gjorde under februari en lokal opinionsmätning för att ta tempen på vilka samhällsfrågor som är hetast. Vi ställde frågan: Om du ser till läget i den kommun du bor i dag, vad upplever du som de viktigaste frågorna inför framtiden?
De som svarade på frågan fick själva säga vilka frågor de tyckte var viktigast. Resultatet av undersökningen visar att flykting- och invandrarpolitiken hamnar på tionde plats i listan, som toppas av de välfärdsfrågor som oftast toppar, såsom sjukvård, skola och omsorg.
<div class="infogram-embed" data-id="_/EXrNwnKX4c3JKevsZrgG" data-type="interactive" data-title="Flykting– och invandrarfrågor"></div><script>!function(e,t,n,s){var i="InfogramEmbeds",o=e.getElementsByTagName(t)[0],d=/^http:/.test(e.location)?"http:":"https:";if(/^\/{2}/.test(s)&&(s=d+s),window[i]&&window[i].initialized)window[i].process&&window[i].process();else if(!e.getElementById(n)){var a=e.createElement(t);a.async=1,a.id=n,a.src=s,o.parentNode.insertBefore(a,o)}}(document,"script","infogram-async","https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");</script>
Tre procent av befolkningen i området anser att flykting- och invandrarpolitiken är en av de viktigaste. I Norsjö och Malå var det noll intresse för frågan. Resultatet från Skellefteå är tre procent och det slår igenom totalt eftersom befolkningen är större.
Två procent ansåg att integration var viktigaste frågan.
Intresset för dessa frågor var marginellt något större hos män än hos kvinnor och i åldrarna 35–49 än hos övriga ålderskategorier.
Stort mottagande
Skellefteå tog emot ett förhållandevis stort antal flyktingar under flyktingkrisen 2015. I början av 2016 fanns 1 626 personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem i Skellefteå. Umeå hade jämförelsevis hälften så många.
Jämför man med andra orter som hade många asylsökande bodde en större andel i Skellefteå än till exempel Malmö, Göteborg och Södertälje, om man slår ut antalet mottagna på befolkningen.
Delade meningar om frågornas betydelseI Malå och Norsjö fanns i början av samma år 39 respektive 80 personer i Migrationsverkets mottagningssystem.
”Skellefteborna har ett öppet hjärta och sinne.”
Tittar man på dagsfärska siffror över antalet personer som bor i Migrationsverkets mottagningssytem hamnar Skellefteå på sjunde plats i landet, tillsammans med exempelvis Botkyrka, Boden, Uppsala och Vänersborg.
Däremot är det många som lämnar området. Ser man till utrikes födda i Skellefteå var de 8,4 procent av befolkningen i december 2017 – då är invandrade från hela världen inräknad och inte enbart flyktingar. Snittet nationellt är 18,5 procent av befolkningen.
Överraskande resultat
Skellefteå har också tagit emot förhållandevis många ensamkommande barn. Enligt Pär Åhdén, chef vid Skellefteå kommuns individ- och familjeomsorg, tog kommunen emot 180 ensamkommande barn 2015.
”Det här är inte en inlandsfråga”Han är förvånad över resultatet av opinionsmätningen.
– Det var glädjande. Det visar att Skellefteborna har ett öppet hjärta och sinne att ta emot nya människor i sitt samhälle, säger han.
Pär Åhdén.
Lång tradition
Han har också upplevt att mottagandet tagits emot positivt av medborgarna.
– Vi har öppnat många boenden för ensamkommande barn. Det har egentligen aldrig någon gång hänt att det funnits något motstånd från närboende eller Skellefteborna i gemen. De har snarare varit välkomnande. Jag skulle väl säga att det är väldigt medmänskligt agerande, säger han.
Han tror att anledningen också är att Skellefteå har en längre tradition av flyktingmottagning från det att man öppnade flyktingförläggningen i Jörn i slutet av 1970-talet. Det första boendet för ensamkommande barn startade 1987.
– Det har krattat gången. Upplevelsen då var att det fungerade bra och den goda starten gav kraft inför fortsättningen. Vi har skaffat oss god kompetens och ett gott mottagande, säger han.