Träffar. Flottiljchefen Carl-Johan Edström är ute i skogen och pratar med värnpliktiga som gör repetitionsövning. Foto: Lars Eriksson.
Med en handskakning och ett leende tar översten Carl-Johan Edström emot på sitt välstädade kontor. Vi befinner oss innanför grindarna på F 21:s militärområde i Luleå. Almanackan för den Klutmarksfödde Carl-Johan Edström är fulltecknad och det ena mötet avlöser det andra, men någon stress avslöjar inte hans lugna yttre.
– Jag brukar försöka jobba här under kontorstid för att sedan vid tiotiden på kvällen återuppta jobbet hemifrån. På så sätt hinner jag även med att umgås med familjen, säger han.
Under hela 2016 står F 21 i beredskap för Natos insatsstyrka. Redo att rycka ut om politikerna så önskar.
– Vi är alliansfria, men vi har stor förmåga att genomföra operationer tillsammans med andra länder. Det och att vi kan genomföra egna operationer bidrar till att vi blir otroligt starka och trovärdiga i vår omvärld.
Enligt Carl-Johan har omvärldsläget försämrats radikalt de sista åren. En del är Rysslands agerande här i vår närhet, men framför allt i Ukraina.
– Där har de visat att de är beredda att använda militärmakt för att nå politiska mål. På Arktis bygger de ganska stora baser för att utveckla sin försvarsmakt. Det gör att vi måste matcha upp det och visa att vi har en försvarsmakt som ger en tröskeleffekt som vi säger, avskräckning helt enkelt. Det är vi i flygvapnet och marinen som är de tröskelbärande förbanden. Vi är alltid i beredskap och det finns alltid flygplan som är beredda att kunna starta med väldigt kort varsel. Men jag vill förtydliga: Det finns inget överhängande hot om ett ryskt anfall.
Förutom den militära hotbilden är terrorismen och flyktingkatastrofen sådant som påverkar landets säkerhet.
– Jag känner mig stolt över att vi i flygvapnet kan säga till våra politiker: ”Här finns det bra resurser som ni kan använda er av”. Men vi ska komma ihåg att det alltid är ett politiskt beslut. Vi militärer finns till för att genomföra det politiker beslutar om, och vi har förmågan.
Flygyrket för började som en dröm. Carl-Johan, tvillingbrorsan Carl-Fredrik och kompisen Mats Andersson från Klutmark utbildades samtidigt till stridspiloter. Rent statistiskt är det näst intill en omöjlig slump, tre piloter från samma by.
– Jag har aldrig någonsin vaknat på morgonen och känt att yrkesvalet blev fel. Inte en sekund har jag ångrat mig.
De tre Klutmarkarna är arbetskamrater på F 21. Carl-Johan håller fast vid flygandet, trots att chefsjobbet tar mycket tid och energi. En dag varannan vecka försöker han att viga till flygningen. Han är den ende flottiljchefen i Sverige som flyger JAS 39 Gripen.
– Att flyga är som att meditera. Man måste vara närvarande i nuet och inte tänka på något annat. Sedan är det förstås en härlig känsla. Jag blir glad varje gång jag hinner ta ett flygpass.
Verksamheten på en flygflottilj är som ett stort lagarbete, där alla behövs. Om det endast fanns piloter skulle det inte bli några flygtimmar, påpekar flottiljchefen. Carl-Johan Edströms uppgift är att få ut så mycket verksamhet som möjligt för varje skattekrona. F 21 har över tusen anställda och kostar närmare en miljard kronor varje år. En verksamhet som Carl-Johan menar är både kostnadseffektiv och modern.
– I april får vi en uppgradering på våra JAS-plan. Det innebär att vi kommer att få en ny radarjaktrobot, Meteor. Då kommer vi att ha Europas vassaste luftförsvarsflygplan. Ryssarna har inget som motsvarar den förmågan.
På F 21 bedriver man en verksamhet som i grund och botten är allvarlig. Många gånger är det skarpt läge. Det är flygvapnet och marinen som står för de akuta och snabba insatserna. Då är det också viktigt att personalen mår bra, menar flottiljchefen.
– Vi håller på med en riskbenägen verksamhet. Då ska man vara seriös, men för att klara det så måste det finnas utrymme för lite småtrix.
När Carl-Johan Edström 2010 slutade som divisionschef på F 21 fick han känna av lite av den skämtsamma och lite busiga stämningen bland arbetskamraterna.
– De målade om ”min” bil till ett JAS-plan. Men det de inte visste var att bilen var mammas. Så jag blev tvungen att köpa bilen av henne, säger han och spricker upp i ett glatt leende, men blir snabbt allvarlig och fortsätter:
– Det är ett friskhetstecken att det busas lite, men alla vet var gränsen går. Jag skulle vara orolig om det inte förekom några skämt.
Se filmen: Carl-Johan Edström berättar om ”mammas JAS”.
Flottiljchefen har med några års undantag varit F 21 trogen. Under ett par år var han på försvarsstaben i Stockholm och han har dessutom varit en sväng till Libyen. Dessutom har han läst en ledarskapsutbildning samt en masterexamen i strategi och säkerhetspolitik i USA.
På flygplatsen i Luleå bedrivs både militärt- och civilt flyg. Men det är Flygvapnet som sköter hela anläggningen.
– F 21 driver Sveriges femte största flygplats. Vi levererar hela tiden. Jag känner mig superstolt, säger han.
Carl-Johan Edström går som pilot under smeknamnet ”Klute”. Ett namn som han fick under sina första år som flygare. Han och en annan pilot var uppe och flög när radarn slocknade och stridsledningen inte längre kunde se dem. De blev ombedda att vända om hemåt. Men Carl-Johan ville ta en sväng över Klutmark, eftersom att de var i närheten.
– Flygstridsledningen uppmanade oss att se upp så vi inte flög in i Skellefteå flygplats kontrollzon. Då sa jag, helt ”ödmjukt” som man bara kan säga om man är 20 år och odödlig: ”Det är lugnt, jag är född här”. Sedan flög jag givetvis rakt in i kontrollzonen, helt utan tillstånd. Sedan dess kallas jag ”Klute”, som anspelar på Klutmark, berättar översten, flottiljchefen och piloten Carl-Johan Edström.
Men jag vill förtydliga att det inte finns något överhängande hot om ett ryskt anfall
