Anders Bäckström, SVT, Marcus Melinder, Norran, Jessica Wennberg, VK, Matti Lilja, SR och Erik Isberg, VF.
Sverige har världens äldsta tryck- och yttrandefrihetslagstiftning. Något som har lagt grunden för andra friheter som vi i dag tar för givna.
Att alla medborgare kan ta del av offentliga handlingar ses som en självklarhet. Lika självklart är det att enskilda arbetstagare kan slå larm om de upptäcker missförhållanden på sin arbetsplats. Precis så som undersköterskan Sarah Wägnert gjorde 1997, när hon larmade om vanvård på det äldreboende där hon arbetade.
På grund av henne ändrades socialtjänstlagen och offentligt anställda måste numera omedelbart rapportera om brister som de upptäcker.
Tyvärr är vår erfarenhet här i Västerbotten att det blir allt svårare att få de som faktiskt har information om missförhållanden att ställa upp och berätta om detta. I grunden finns en rädsla för repressalier.
Att många offentliganställda dessutom har bristande kunskaper om sina egna rättigheter gör inte saken bättre.
Just friheten att berätta om missförhållanden och fel är nämligen en grundbult i det demokratiska samhället.
Därför gör nu Norran, Västerbottens-Kuriren, Folkbladet, SVT Nyheter Västerbotten och SR Västerbotten gemensam sak. I ett unikt samarbete belyser och granskar vi tystnaden inom kommun, landsting och stat.
Anställda i offentlig sektor - bara hälften vågar tipsa om missförhållandenNorrans nyhetschef: ”Reportrarna märker en rädsla, att många inte vågar prata med journalister”Våra reportrar möts ofta av personer som av olika anledningar inte vill ställa upp och berätta sin historia.
Med en omfattande opinionsundersökning som grund riktar vi ljuset mot ett problem som i förlängningen är ett hot mot vår demokrati.
Förhoppningen är att våra samordnade publiceringar ska leda till att våra arbetsgivare i länet tar en titt på sin egen arbetsmiljö och säkerställer ett klimat som präglas av öppenhet och transparens.
Våra reportrar möts ofta av personer som av olika anledningar inte vill ställa upp och berätta sin historia.
Det kan vara undersköterskan som inte vågar berätta om den ökande stressen eller brandmannen som inte tror att han ”får” berätta om stationens bristande utrustning.
Detta trots att offentliganställda faktiskt har ett starkare lagligt skydd än andra. Deras arbetsgivare får till exempel inte efterforska vem på arbetsplatsen som har tipsat medierna.
På en arbetsplats där människor inte törs påtala brister finns en stor risk att felaktigheter inte åtgärdas. Något som naturligtvis kostar pengar. Handlar det om en skattefinansierad verksamhet är det faktiskt offentliga medel som går förlorade när medarbetare inte vågar slå larm.
Röster från verkligheten – de fackliga berättarLars Eriksson: Bryt tystnaden – låt din röst bli hördLägg dessutom till den personliga skadan i form av stress, en känsla av maktlöshet och bristande engagemang.
Det finns alltså många skäl för en arbetsgivare att odla en kultur av öppenhet på arbetsplatsen.
Det är hög tid att vi börjar prata om #tystnaden.