Hög lärartäthet, dyr mat och dyra läromedel

Mindre pengar läggs på undervisning i grundskolan. Samtidigt är lärartätheten högre. Grundskolan är inte dyrare per elev, ändå dras skolan med underskott. Hur går det ihop? Norran har kartlagt kostnaderna i grundskolan och gymnasiet.

Dessa faktorer bidrar till att skolan har svårt att hålla budget.

Dessa faktorer bidrar till att skolan har svårt att hålla budget.

Foto: Infogram/Ulrika Nohlgren

Skellefteå2019-09-24 06:15
undefined
Dessa faktorer bidrar till att skolan har svårt att hålla budget.

Norran har senaste veckorna berättat att grundskolan har stora ekonomiska problem. Det har resulterat i sparbeting som bland annat innebär att klasser måste slås ihop under pågående läsår. Något som väckt kritik bland personal.

Många små skolenheter är ett problem

En titt på budget och utfall under de senaste fem åren visar att för- och grundskolenämnden under tre av de senaste fem åren spräckt budgeten. De senaste två åren rätt rejält. Det är underskott som sedan som politikerna tvingats kompensera i efterhand för att klara kostnaderna.

Stora sparkrav kan slå hårt mot skolor i kommunen

Från tjänstemän och politiker har vi fått förklaringar att det ekonomiska läget beror på löne- och prisökningar, att Engelska skolan tagit elever från den kommunala skolan, för många klasser med få barn och att lokalkostnaderna ökat, då man byggt nytt och byggt om.

Kommunen svarar på kritiken: ”Måste försöka anpassa den verklighet som vi har”

Men det har varit svårt att få ett tydligt svar på vad problemet är och få en överblick över ekonomin. Norran bestämde sig därför för att titta närmare på kostnaderna och jämföra dem med andra kommuner.

Skolan i Skellefteå måste få kosta

Inte dyrare per elev

Jämför man snittkostnaden för grundskolan per elev sticker den inte ut jättemycket. Enligt en sammanställning i webbstatistikverktyget kolada.se lade Skellefteå kommun cirka 113 000 kronor per elev under 2018. Det är samma som rikssnittet. Kommuner av samma storlek har ett snitt på cirka 111 000 kronor per elev och år. Gångrar man skillnaden med antalet elever i grundskolan, cirka 8 000, blir det en ansenlig summa, närmare bestämt 16 miljoner kronor. Men det beror ju på vad man vill jämföra med.

Facken oroliga för pressade lärare: ”Det finns snart inget kvar att hyvla bort”

Mindre på förskola

Tittar man på gymnasieskolan är den betydligt dyrare än snittet för kommuner av samma storlek. Det skiljer nästan 30 000 kronor per elev och år.

Svårt att få pengarna att räcka till skolan

Däremot lägger kommunen betydligt mindre pengar på förskoleklass. Under förra året kostade varje elev 48 000 kronor medan kommuner av samma storlek lade cirka 10 000 kronor mer.

”Det är ingen quick fix”

Förskolan och fritidshemmen är också billigare än snittet. Bland annat är lokalerna betydligt billigare.

Rektorn: ”Ekvationen går inte ihop”

Mer och mindre

Summan av kostnaderna säger förstås inte allt. Det handlar också om hur dessa kostnader fördelas. Även här finns jämförelser att göra.

De visar att Skellefteå kommun lade tre procent mindre av den totala skolbudgeten och 2 356 kronor mindre per elev på undervisning i grundskolan jämfört med snittet bland liknande kommuner 2018.

Lokaler, läromedel och måltider kostar däremot mer, medan elevhälsa kostar mindre.

Kostnaderna för lokaler och måltider har varit högre än snittet sedan åtminstone 1998 jämfört med liknande kommuner.

Läromedelskostnaderna har ökat rejält på senare tid och varit högre än snittet sedan 2010. Cirka en tusenlapp mer per elev lades i Skellefteå 2018 jämfört med liknande kommuner.

Här kan du se en grafik över jämförelserna:

Samma mönster finns i gymnasiet, förutom att overheadkostnader – såsom administration och förvaltning – är betydligt lägre än snittet. Både måltider och undervisning sticker ut. Måltiderna kostar i snitt 6 000 kronor per elev och år medan snittet är nästan 4 000 kronor. Undervisningen kostade cirka 24 000 kronor mer per elev under 2018.

Många lärare

Trots att Skellefteå kommun lägger mindre pengar på undervisning i grundskolan – och har gjort det sedan 2012 – är samtidigt lärartätheten högre, både jämfört med snittet i landet och i liknade kommuner. Skellefteå hade förra året i snitt 10,6 elever per lärare. I liknande kommuner var snittet 11,3 elever och i hela riket 11,9 elever per lärare. Lärartätheten har varit högre i Skellefteå åtminstone sedan 1996, med något års undantag.

Men det varierar mycket på skolorna i Skellefteå. Som lägst har en skola 6,3 elever på en lärare och den som har mest 20 elever per lärare 2018.

Antalet årsarbetare inom förskoleklass och grundskola var 1 163 i Skellefteå under 2018. I liknande kommuner var snittet 954.

Även gymnasieskolan har haft hög lärartäthet, och sedan 2016 har antalet elever per lärare sjunkit från 13,2 till 9,9 förra året (se förklaring i artikeln intill). Snittet i liknande kommuner låg på drygt 13.

Antalet årsarbetare var 410 under 2018. Motsvarande siffra i liknande kommuner var 251.

Engelska skolans etablering har under innevarande läsår påverkat möjligheterna för grundskolan att optimera klasstorlekarna. Att fler söker friskolor detta läsår innebär att ramen för skolan kommer att minska med 15–20 miljoner kronor under 2019.

Elever per lärare

De skolorna hade minst antal elever per lärare 2018

Skråmträsk 6,3

Boliden 7,2

Ersmark 7,3

De skolorna hade flest antal elever per lärare 2018

Auraskolan 20,2

Sjungande Dalen 14,8

Bureå 14,4

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!