Halkan bidrar till att spräcka budgeten

Nu står det klart. Förra årets vinterväder innebar återigen att budgeten för snöröjning och halkbekämpning sprack. ”Den stora boven är halkan”, säger Jan Burlin, verksamhetschef för gator och vägar vid Skellefteå kommun.

Enligt Jan Burlin innebär det växlande vädret att det måste sandas ofta.

Enligt Jan Burlin innebär det växlande vädret att det måste sandas ofta.

Foto: Jeanette Lövgren

Skellefteå2020-01-11 10:00
undefined
Enligt Jan Burlin innebär det växlande vädret att det måste sandas ofta.

Totalt blev underskottet drygt 20 miljoner kronor förra året. Bara under november och december drog kostnaderna iväg med tre miljoner kronor.

Sammanlagt har vinterväghållningen kostat 45 miljoner kronor 2019. Under 2018 var det 40 miljoner kronor.

Utlovar pengar till halkbekämpning

Budgeten var på 30 miljoner kronor under 2019, men med sig hade man ett underskott på fem miljoner kronor från året före. Då gick man tio miljoner kronor back, men fick täckning för hälften.

– Att bekämpa halkan kostar nästan lika mycket som snöröjningen.

Förutom att man måste ha maskiner igång och köpa grus måste kommun även ägna två månader åt att sopa upp gruset på våren.

Snöröjningen i vinter: Så ska nämnden hantera de ständiga underskottenVerksamhetschef om snöröjningen: ”Vi gav exempel på hur det kan sparas”

Enligt Jan Burlin är vädrets växlingar ett gissel. När det tinar och rinner in vatten på vägbanorna och sedan fryser på försvinner gruset ner i isen. Ett av problemen är att det gärna rinner ut vatten från gångar på tomter och ner på vägarna.

– Vi är ute varje dag i princip, även om vi inte kör alla sträckor. På vissa ställen grusar vi bara de partier där det är sämre. Jag tycker nog att vi är ganska bra på att försöka hålla det ohalkigt. Men nu är det is under allt. Det är inte optimalt att ha det så.

Återvinner grus

Under förra året användes över 14 000 ton grus. Det motsvarar ungefär tusen lastbilstransporter. Bara under de första åtta dagarna av 2020 har det gått åt 1 700 ton, inklusive grus som hämtas av bostadsrättsföreningar, privatpersoner och företag i kommunens silos.

Många hämtade gratis grus i halkan

Gruset återvinns till 30 procent och tvättas för att användas igen. Resten krossas till damm och försvinner. Enligt Jan Burlin är det lite billigare än att skicka gruset på deponi. Resten måste köpas in. I dagsläget kommer gruset från Skanskas grop i närheten av kommunens bergtäkt vid Loftberget.

Samtidigt ger ni bort grus till allmänheten. Vad kostar det?

– Inte så mycket. Det är väl mest jobbet att hålla utlämningsställena vid liv som kostar. De fylls säkert på flera gånger per dag. Men i det stora hela kostar det inte så mycket. Uppskattningsvis handlar det om hundra ton grus per år.

Fler jular blir snöfria om utsläppen fortsätter

Han tycker det är bra om kommuninvånare tipsar om vägar som är halkiga, gärna via kommunens app.

– Däremot vore det bra om man inte begär i kundtjänst att arbetsledarna ska återkoppla. Det tar mycket tid för dem att återkoppla till alla vilket går ut över arbetet med halkbekämpning, som redan är ansträngt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!