Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet.
– Det känns helt fantastiskt. Det är svårt att få forskningsanslag så man är ödmjuk när man lyckas. Vi är jättepeppade och så är det ju extra ovanligt att pengarna kommer från USA, säger Fredik Almqvist till Norran.
Anslaget är för fyra års forskning, vilket är längre tid än det brukar vara.
Kemiprofessor från Skellefteå får prestigefullt pris för arbete med resistenta bakterier– Det är bra att vi får lite framförhållning. Det är en speciell sak att forska på tuberkulosbakterien. Den har ett långsamt förlopp, de behandlingar som görs idag är på ett halvår.
Tuberkulos är en luftburen bakterie som ofta sätter sig i lungorna. Vanliga symtom brukar vara långvarig hosta mer än tre veckor med eller utan upphostningar av slem och ibland blod. Man kan även drabbas av feber, viktnedgång och nattsvett. Totalt dödar den 1,5 miljoner människor varje år.
Kan ta två år
Tuberkulosbakterien är komplex på det sätt att den, när kroppens immunförsvar kapslat in den och berövat den på syre, inte dör utan byter ytskikt. När immunförsvarskapseln, granylonet, brister så har bakterien blivit tolerant och immunförsvaret känner inte igen den längre.
– Då fungerar inte antibiotika så bra heller och man måste behandla med det i minst ett halvår. Den viktigaste antibiotikan mot tuberkulos är isoniazid. Är bakterien multiresistent så kan det innebära en behandling på två år och att man behöver slänga in en massa andra typer av antibiotika, säger Fredrik Almqvist.
Genom labbtester i USA har man lyckats härma förloppet. När bakterien blivit inkapslad och varit utan syre i tre veckor så öppnar man kapseln och ger bakterien syre i två veckor. Då bildas en så kallad biofilm av bakterier på ytan. Eftersom forskare tagit fram substanser som kan slå på biofilmer så testade man dessa och upptäckte att biofilmen på tuberkulosen då försvann.
– Tuberkulosbakterierna växte och fanns kvar där, men vi upptäckte att de inte hade blivit toleranta. De var känsliga för ph-förändringar, oxidativ stress och framförallt för antibiotikan isoniazid.
Ingen visat samma sak
Testerna gjordes även på tuberkulosbakterier som redan var resistenta mot isoniazid – vilket resulterade i att de blev känsliga för antibiotikan och dog.
– Det är ingen förut som har kunnat visa att en bakterie kan gå tillbaka efter att ha varit resistent mot isoniazid. Det vi ska göra nu är att gräva ännu djupare och gå in mer på detalj hur det fungerar och se om vi kan ta fram en behandlingssynergi så att det här kan få en snabbare och bättre effekt, säger Fredrik Almqvist.
Syftet med forskningen är också att öka förståelsen för bakterier och hitta olika strategier för att bekämpa antibiotikaresistens.