Finland planerar att bygga ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki, bara 15 mil från Västerbottens kust, med ryska Rosatom som storintressent. Det är inget klokt beslut. Avbryt bygget och satsa i stället penarna på förnybar energi.
Teknikutvecklingen har gått fort de senaste åren och förnybar energi är i dag billigare än ny kärnkraft – och finns tillgänglig i tillräcklig mängd. Med rätt förutsättningar kan investeringarna i förnybar energi bli ett ekonomiskt uppsving för landsbygden.
Det står allt mer klart att investeringar i ny kärnkraft inte är lönsamma. Den finska reaktorn Olkiluoto 3 har till exempel snart blivit tre gånger så dyr som beräknat och är minst åtta år försenad. Kostnaden för elen riskerar att hamna på cirka 1 krona/kWh, utan påslag för skatter och avgifter.
I Frankrike och England, som också bygger och planerar för ny kärnkraft, ser ekonomin ut på ett liknande sätt. Investerarna i den brittiska kärnkraften kräver att staten, det vill säga skattebetalarna, garanterar kärnkraftsägarna ett pris på cirka 1 krona/kWh som ska räknas upp med inflation och bränslepris i 35 år. Oberoende aktörer, som finansbolaget Citigroup, bedömer investeringen som olönsam.
Därmed kan man dra slutsatsen att ett kärnkraftverk i Pyhäjoki inte är en klok investering. Det faktum att kärnkraften bara utgör 2,7 procent av världens energiförsörjning, samt att inga kärnkraftsreaktorer byggs utan statliga subventioner, pekar i samma riktning.
Då är det klokare att lägga pengarna på förnybar energi som vindkraft. Färska siffror från analytiker visar att de genomsnittliga svenska vindkraftsinvesteringarna producerar el för cirka 50 öre/kWh – utan subventioner.
Bygger vi ut vindkraften inom de utpekade riksintresseområdena, vilka utgör cirka 1,5 procent av Sveriges yta, skulle vi kunna producera 94–150 TWh el, enligt Energimyndigheten, ungefär dubbelt så mycket som de svenska kärnkraftverken producerar.
Vindkraften producerar bara el när det blåser. Ja, men när det inte blåser kan vattenkraften producera mera. Det är också möjligt att lagra energi genom att pumpa upp vatten i magasin som sedan används för att vid behov generera el. Visst kostar det att förstärka elnätet för att hantera variationerna, men den kostnaden beräknas bara till cirka 5 öre/kWh för vindkraft.
Elproduktion är en basindustri i sig och el kan bli en ännu större exportvara, enligt IEA (International Energy Agency). Bara i Norr- och Västerbotten kan vi producera cirka 40 TWh vindkraft, enligt Norrbottens energikontor, betydligt mer än den planerade kärnkraftreaktorn i Pyhäjoki.
För att gynna regional utveckling vill vi att fastighetsskatten för vindkraften överförs till den kommun där vindkraftverken står samt att 20 procent av de vindkraftverk som byggs ska erbjudas som andelar eller aktieposter lokalt och regionalt.
Men vindkraft är inte lämpligt att bygga överallt. Därför stöttar Miljöpartiet de vindkraftsaktörer som ställer sig bakom den uppförandekod som vindkraftsbranschen, tillsammans med bland annat Lantbrukarnas Riksförbund och Hushållningssällskapet, tagit fram för att säkerställa att närboende får vara med och påverka var och hur det är lämpligt med vindkraft.
Det är dags att börja bygga för framtiden redan i dag, både för konkurrenskraften och för en hållbar framtid för våra barn och barnbarn. Avbryt kärnkraftsbygget i Pyhäjoki och satsa på förnybar energi i stället.
Linus Pettersson, Sundbyberg
Miljöpartiet de gröna
Nils Seye Larsen, Umeå
riksdagskandidat för Miljöpartiet de gröna
Maria Ohisalo