Kulturföreningen Mullberget. ”Vi är en förening där medelåldern ligger runt 20 år”, säger Tea Lindholm, verksamhetsutvecklare. Foto: Lars Eriksson.
Högst upp i det något slitna kulturhuset på Mullberget dansar Björn Sundqvists, 21 år, fingrar över gitarrens strängar. Det är bandet M/S som repar. Bandet bildades för drygt ett år sedan och har förutom Björn på gitarr även Pontus Melender, 22 år, på trummor samt Klas Holmberg, 23 år, på bas och sång.
– Vi spelar en ganska slamrig rock med 1970-tals influenser, säger Björn och berättar att de delar lokalen med ytterligare två band.
Alla tre har varit med i föreningen under flera år. De har under den tiden varit med att både starta samt avvecklat band. Redan som 15-åring klev Klas Holmberg in i föreningen och är den i trion som varit med under längst tid.
– Då var jag och mina kompisar yngst, men det fanns många liksom vi som var nybörjare. Om det här huset inte hade funnits skulle jag förmodligen inte ha hållit på med musik i dag. Under vissa tider har jag spenderat tolv timmar per dygn här i huset. Det känns ibland som att allt det här att ett enda stort socialt experiment, säger Klas och skrattar.
Även trummisen Pontus är tveksam till om han skulle spela musik om inte föreningen och replokalerna inte hade existerat.
– Vi tillbringar en massa tid här i huset. Två till tre gånger i veckan repar vi, men det är inte allt. Vi gör allt från att löda kablar till att bara träffas. För mig är det här är en lekplats. Det enda som stoppar mig att vara här allt för mycket är att jag har en tjej som väntar på mig hemma. Annars finns allt här, säger Pontus.
För Björn har medlemskapet också gjort att hans musikintresse breddats.
– Jag har blivit ljudtekniskt intresserad här. Det är ganska kul att bara sitta och redigera musik på datorn, säger han.
Hela musikverksamheten startade redan 1978 med Källarbandsprojektet som ett par år senare utmynnade i Skellefteå Musikförening. I mitten på 1980-talet splittrades föreningen i två olika musikföreningar, men sammanfördes för några år sedan igen under samma organisation – kulturföreningen Mullberget bildades.
I kulturhuset på Mullberget erbjuder föreningen 18 replokaler, konsertlokal och dessutom en egen inspelningsstudio. Medelåldern bland medlemmarna ligger runt 20 år. Tea Lindholm, verksamhetsutvecklare, menar att föreningen spelar en viktig roll i Skellefteås kulturliv och att de skapat en plats där ungdomar kan växa.
– Uppgiften är särskilt viktig nu när nästan ingen fritidsgård erbjuder någon musikverksamhet. Här skolar vi ungdomar i föreningsliv och de får fritt uttrycka sin kreativitet. Föreningen jobbar väldigt mycket med personlig utveckling för varje individ i föreningen. Vi försöker att ge en tydlig bild av vad som krävs för att lyckas, men vi ställer inga krav utan alla får göra det utifrån sin egen nivå. Jag är noga med att inte lägga mig i de olika bandens utveckling. Men jag finns här om de behöver hjälp. Det här är ingen elitsatsning utan alla kommer och går som de vill.
Ett av föreningens största och kanske viktigaste åtaganden är den årligt återkommande Trästockfestivalen, Sveriges största gratisfestival. Musikfesten engagerar medlemmarna både på och på sidan av scenerna. Tillsammans bygger de scener, iordningställer området och ser till att festivalens alla arbetsuppgifter utförs. Det brukar vara ett 40-tal band från föreningen som tar chansen att möta publiken under festivalens intensiva dygn.
– Arrangemanget är den viktigaste skola vi kan ge våra medlemmar. All verksamhet vi har under året kulminerar med Trästock. Alla medlemmar i föreningen erbjuds speltid på festivalen, oavsett var de befinner sig i utvecklingen. För många är steget från replokalen till scenen väldigt långt. Därför är Trästock så viktig. Det enda kravet vi ställer är att de ska hjälpa till med arrangemanget.
Föreningen tillhandahåller inte enbart lokaler för traditionella band.
– Vi har breddat oss och erbjuder i dag även möjligheter för dem som vill hålla på med film, konst eller de som vill utveckla sig i andra kulturella former.
I replokalen har instrumenten tystnat och bandmedlemmarna i M/S sitter och snackar. Alla tre är eniga om att föreningen ger dem stor frihet och att de har möjlighet att växa både som människor och musiker. Föreningen är också en stor anledning till att de är kvar i Skellefteå.
– Här litar man på alla ungdomar och det fungerar. Jag är livrädd att flytta från stan för något liknande finns nog inte på något annat ställe, säger Pontus och Klas fyller i:
– Mullberget är någon slags mittpunkt i mitt liv.
M/S. Bandet har repat och spelat tillsammans i drygt ett år, berättar gitarristen Björn Sundqvist. Foto: Lars Eriksson.