De gröna jularna blir fler framöver om utsläppen fortsätter att vara höga.
Norran kontaktade Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, för ett expertutlåtande om julvädret historiskt och framöver i Västerbotten.
Framtidens jul blir ljus, grön och lutfiskfriHan har tittat på SMHI:s mätningar från Stensele i Västerbotten från 1900 till i dag och där är det relativt snösäkert. Bara två gånger sedan dess har julen firats samtidigt som det varit barmark fläckvis. De senaste 120 åren har det bara under tio julaftnar varit mindre än tio centimeter snö där.
Men det är en annan sak vid kusten. Här har 90 procent av jularna från 1930-talet haft snö. Under de senaste tio åren har tre julaftnar varit mer eller mindre snöfria.
– Men det är stor skillnad på var man befinner sig.
Det senaste decenniet ger trots allt en försmak om framtiden.
Framtida vädret
Om vi blickar framåt då – hur kan vintervädret utvecklas?
Utvecklingen påverkas av hur mycket mänskligheten fortsätter att släppa ut framöver i form av växthusgaser och hur klimatsystemet påverkas av temperaturhöjningen.
Temperaturhöjningen på grund av klimatförändringarna är i dag i snitt högre i norra Sverige än globalt. Sedan 1800-talet har medelvärdet stigit en grad globalt och i Sverige med 1,6–1,7 grader.
Erik Kjellström tror att klimatförändringarnas påverkan på vintern kommer att märkas mer framöver.
Klimatförändringarna innebär att snösäsongen generellt kommer att bli kortare med tiden. Från att ha varit cirka fem månader 1961–1990 har den minskat till under fem månader efter 1990 i Västerbottens kustland.
– Risken ökar för att vi inte får en vit jul, säger Erik Kjellström.
Han tror att det, i enlighet med klimatscenarierna som i dag finns, kan innebära ytterligare några veckors förkortad säsong till 2050.
– Fram till dess är det mindre viktigt vilket klimatscenario vi följer. Det är först efter 2050 som de verkligt stora effekterna kommer om utsläppen fortsätter att vara stora eller till och med öka.
Mer slask
I ett medelhögt scenario ökar den globala medeltemperaturen med tre grader till slutet av seklet. Men vid nordpolen blir ökningen ännu högre.
SMHI:s analys i länet visar på en ökning med som mest sju grader vintertid 2100 jämfört med 1961–1990. Snösäsongen kan enligt SMHI bli så kort som 20 till 120 dagar i den sydöstra delen av länet vid sekelskiftet. Inlandet klarar sig något bättre.
Så påverkar klimatförändringarna byggandet i SkellefteåAv länsstyrelsens och SMHI:s klimatanalys för Västerbotten framgår att Lövångerområdet kommer att drabbas snabbare av snöbrist och temperaturhöjningar än resten av kommunen.
– Men det handlar inte bara om snösäsongen utan vad som händer under den.
När temperaturen i högre utsträckning varierar mellan strax under och strax över noll blir det oftare slask och halka.
Enligt Erik Kjellström kan variationerna bli mer märkbara vintertid då temperaturen allt oftare passerar noll grader. Snö och slask om vartannat blir vanligare.
– Tidigare var det kallt och vackert eller kallt och snöfall, inte regn.
Slask är för övrigt något man kan räkna med i större delen av landet.
Ny plan på gång för havsområdetI klimatrapporterna från SMHI och länsstyrelsen för Västerbotten går även att utläsa att nederbörden kan öka.
Kan det innebära fler snökanoner?
– Det är en intressant fråga som vi jobbar med. Det är inte otänkbart att de kan påverkas. Snökanoner gynnas av varmt öppet hav när det är kyla i luften. Även om säsongen för snökanoner blir kortare och kortare kan man inte utesluta att de blir kraftigare, säger han.
I de klimatmodeller som Norran tittat på ser förändringen mot en varmare vinter ut att gå snabbt.
Tror du vi kommer att märka av den mer?
– Det tror jag. Jag tror människor kommer att lägga märke till att säsongen för snö blir kortare och att det blir mer omväxlande väder på vintern, säger Erik Kjellström.