Ewa Brännström, kassör och Mikael Stenman, ordförande i Byskeälvens fiskevårdsområde, Västerbottensdelen.
När det gäller kritiken från sportfiskare menar han att det handlar om en liten klick som inte är representativ för majoriteten.
– De flesta vi kommer i kontakt med är nöjda med hur vi leder förvaltningen i dag, tillägger han.
I dag har föreningen 343 fiskerättsägare, enligt den senaste informationen från Lantmäteriet, men enligt föreningens nuvarande kassör Ewa Brännström kan det variera från år till år.
Vad vill ni med Byskeälvens fiskevårdsområde, hur ser er vision ut?
– Vi har tagit fram en ny förvaltningsplan som är så bra att den är ett föredöme i Sverige. Det är den som styr allt vårt arbete, säger Mikael Stenman och berättar om fyra fokusgrupper som föreningen jobbar aktivt med: tillsyn, förvaltning, infrastuktur och information.
De båda säger också att konflikten härrör från många år tillbaka och att det tidigare var sportfiskefokus.
– Sedan började fler och fler fiskerättsägare att engagera sig. Fokus byttes och det gillas kanske inte av vissa, säger Ewa Brännström.
Vilka har möjlighet att köpa årskort 2019?
– 2018 har bara de som bor i Skellefteå kommun samt de som har fritidshus inom fiskevårdsområdet kunnat köpa säsongskort. Innan dess kunde vem som helst göra det. Stämman i mars 2018 beslutade att begränsa det ytterligare. Under 2019 får endast de som bor eller är fritidshusägare inom fiskeområdets gränser göra det.
Varför har ni begränsat möjligheterna?
– Det är stämman som har beslutat det och ändringarna är gjorda för att gynna landsbygden i norra delen av Skellefteå kommun längs Byske älvdal, säger Mikael Stenman.
Stämmer det att fiskerättsägare och ni i styrelsen menar att det är för mycket folk kring älven, med nedskräpning och risk för minskat fiskebestånd och att sportfiskarna är problemet?
– I de diskussioner som förekommer inom föreningen så kan man emellanåt höra sådana argument, men jag tycker att det är att förenkla saken genom att uttrycka det så. Förvaltningsgruppen handlägger frågan och vi får se vad den gruppen kommer fram till, säger Mikael Stenman och Ewa Brännström tillägger:
– Vi vill ha samarbete med sportfiskeorganisationer och de är välkomna att höra av sig till oss.
Hur ser ni på skogsbolagens utträdesansökan? De anser att ni favoriserar fiskerättsägare i frågan om fiskerätt, sluter Byskeälven mer och mer för allmänheten och att ni inte bedriver god biotopvård? Hur ser ni på det?
– Vi har inte stängt älven för allmänheten, utan begränsat möjlighet att köpa årskort. De uppgifter de lämnar om styrelsens arbete är fel. De har dålig informationsinhämtning. Vi har förbättrat, förändrat, effektiviserat och demokratiserat fiskevårdsområdet, säger Ewa Brännström.
Hur många fullmaktsröster finns det och hur ser ni på den typen av röster? Kritiker menar att det kan styra beslut och det sägs att det vid ett tillfälle har varit 120 stycken?
– Det stämmer inte. Vi har som mest varit strax över 100 fysiska fiskerättsägare närvarande på stämman, våren 2017. Då var det ett femtiotal fullmakter men i den siffran ingår flera fastigheter som ägs av fler än en person och som samfällt röstar med en röst via fullmakter från övriga delägare. När det gäller fullmaktsröstning så har det funnits med sedan föreningen bildades och ingår i den del av stadgarna som prövas och fastställs av länsstyrelsen, säger Ewa Brännström.
Sportfiskare säger att det har förekommit hot och otrevligt bemötande mot dem från er sida i styrelsen och från fiskerättsägare?
– Vi känner inte igen det. Det ska inte förekomma och om det förekommer hot så ska det polisanmälas oavsett varifrån det kommer. Vi jobbar för att de som arbetar efter älven, exempelvis fisketillsynspersoner, ska ha en god anda, säger Mikael Stenman.
Tilläggsreglerna kring fisket är en orsak som anges försvåra för sportfiskare. Hur ser ni på det?
– Jag vill gärna lyfta fram att fiskerättsägarna har rätt att bestämma regelverket med beaktande av lagar såsom Fiskelag och de regler Havs- och vattenmyndigheten bidrar med. Att det sedan alltid kommer att diskuteras detaljer är inom vår nya organisation en självklarhet, säger Mikael Stenman.
Sportfiskare säger också att fisketillsynen är sämre med den nya styrelsen. Hur ser ni på det?
– Nu har vi ett system med rapportering, tidigare fanns inte det. Nu har vi ett helt nytt system med avrostning, träffar där vi går igenom nyheter, uppdaterar kunskaper, arbetar fram en schemaläggning. Varje person som är ute skriver en rapport, vem man träffat och vad man har gjort. Vid årets slut har vi ett möte med alla fisketillsynsmän. Den finns med i vår årsskrift. Det kritiseras att vi har lagt mycket pengar på det, säger Mikael Stenman och fortsätter:
– Fisketillsyn är den viktigaste delen av fiskevården och därför får den kosta. De är ambassadörer för älven och för fiskevårdsområdet. Vi har även förbättrat tillsynspersonernas arbete, dels genom att vi övergått till att sälja elektroniska fiskekort via iFiske, dels därför att alla tillsynspersoner är sammankopplade i en sms-grupp.
Hur många tillsynspersoner finns det nu och hur ofta bedrivs fisketillsyn?
– 25 personer och vi har tillsyn i älven en gång i veckan efter hela sträckan på båda sidor, säger Ewa Brännström, som själv är fisketillsynsperson.
Sportfiskare anser att styrelseledamöter bör ha kunskap om fiske och att ni inte har det?
– Visst kan man ha olika uppfattningar om vilken kompetens som ska finnas i styrelsen men genom att föreningen har vuxit så ställs nya krav. Den fiskevård som bedrivs idag har grunden i tidigare beslut och vi har genom den nya organisationen skapat grupper där expertkunskaperna inom fiske behövs mer än i styrelsen. Om vi behöver specialkompetens så kommer vi att köpa in det, säger Mikael Stenman.
Han pekar också på vikten av att styrelsen har förtroende bland fiskerättsägarna och säger att han känner sig stolt över föreningens omorganisation och förnyelse.
– Genom fokusgrupperna har vi fått en ökad delaktighet från byarna längs älven där fler deltar i föreningens arbete nu än tidigare.
Sportfiskare vill samarbeta för bästa möjliga lösning kring fisket, hur ser ni på det?
– De är välkomna, det finns inga låsningar. Vi har skapat en organisation som är öppen för det.
Djup konflikt i blomstrande fiskeparadis