Skum. Längre nedströms är doften av ”fuse” ännu starkare. Vi ser några mörtar som kippar efter andan vid ytan.
Det är en vacker sommardag, men går man ned till ån förstörs genast idyllen. På ytan ligger ett vitt skum. Näsan konstaterar en tydlig doft av ”fuse”. I normalfallet simmar här abborre, gädda och även mört – en fisk som efter senaste tidens kalkning äntligen kommit tillbaka till ån efter 20 år. Men nu, när vi står några hundra meter uppströms från där Ove bor, är det inte ens någon som kippar efter luft längre.
– De är säkert döda. Det är tragiskt.
Han är tämligen övertygad om att skummet kommer från en lantbrukare som håller till nära ån, i Norrbotten, några kilometer uppströms. Lantbrukarens uppsamlingsplats för gödslet är placerat bara 30 meter från Tvärån. Ove Lindkvist menar att det måste ha gått sönder och läckt ut i ån, troligtvis i söndags.
– Det är ingen vanlig gödselbrunn, utan en anordning med en sorts plastduk. Fast egentligen tycker jag inte att det är lantbrukarens fel, utan miljökontoret i Piteå kommun som gett godkännande för den där.
Vi förflyttar oss cirka 300-400 meter nedströms. Här luktar det rejält. Sommarstugeägaren Stig-Björn Morin som bor där kommer ut. Han berättar hur grodor och paddor flydde från ån i måndags. Det var fullt av dem på ängen intill. Och i natt när det var så varmt öppnade han ett fönster.
– Men vi fick stänga, det stank fan, säger han.
Vi går ned till vattnet. Skummet ligger tjockt på många ställen. Ove Lindkvist, som är en van fiskare, låter sitt öga glida över ytan. Han hittar en mört som kippar efter luft och pekar.
– Det är syrebrist i vattnet. Och inget kan man göra. Står du för länge här börjar du må illa av ammoniaklukten, säger han, skakar sorgset på huvudet och går tillbaka.
Sorgsen. För bara någon dag sedan drog Ove Lindkvist upp sju fina abborrar i Tvärån. Nu ser den ut så här.
Luktar ”fuse”. Vattnet har på sina ställen en tydlig doft av gödsel och urin. Ove Lindkvist testar att lukta närmare på det.