Expertutlåtandet om Skebohuset: ”Fanns brister i brandskyddet”

Den 30-årige mannen anlade branden i Skebolägenheten, något som åklagaren bedömer som en grov mordbrand. Samtidigt visar Räddningstjänstens sakkunnigutlåtande att flerfamiljshuset hade brister i brandskyddet. ”Detta innebar en risk för brandspridning mellan lägenheterna”, säger Daniel Haarala som skrev utlåtandet.

Polisens bilder visar hur lägenheten totalförstördes av den intensiva branden på nyårsnatten i Kåge.

Polisens bilder visar hur lägenheten totalförstördes av den intensiva branden på nyårsnatten i Kåge.

Foto: Polisen

KÅGE2020-02-05 06:16
undefined
Polisens bilder visar hur lägenheten totalförstördes av den intensiva branden på nyårsnatten i Kåge.

Det var vid ett-tiden på nyårsnatten som larmet kom om en pågående brand i ett flerfamiljshus i Kåge. Två lägenheter fick stora skador till följd av branden, de andra tio fick mindre rökskador, enligt räddningstjänsten.

Här kan du se ett tv-inslag som visar förödelsen efter lägenhetsbranden:

Ingen person kom till fysisk skada eller behövde uppsöka sjukvård till följd av branden, men alla inneboende fick evakueras.

Kort efter larmet så frihetsberövades en 30-årig man i direkt anslutning till brandplatsen. Han har i förhör erkänt att han anlade en brand i lägenheten men han förnekar uppsåt till grov mordbrand. Rättegången inleds i dag, onsdag, i Skellefteå.

Här kan du läsa några av Norrans artiklar och se ett tv-inslag om branddramat:

Därför bedöms brottet som grovt: ”Flera boende hade begränsade möjligheter att ta sig ut”Kan vara ett grovt brott – minimistraffet sex års fängelse: ”Beror på hur många som var i huset”

Åklagare Marie Andersson påpekar i åtalet:

– Lägenheten har varit belägen i ett flerfamiljshus där ytterligare 12 personer vid tillfället befunnit sig. Branden innebar fara för andras liv och hälsa och omfattande förstörelse av andras egendom.

Viktig bevisning

– Av dessa fanns det fyra personer som på grund av ålder och hälsotillstånd haft begränsade möjligheter att höra brandlarmet och att ta sig ut ur byggnaden på egen hand, tillägger Marie Andersson.

En viktig del i bevisningen är det sakkunnigutlåtande om spridningsrisken som inkommit från Räddningstjänsten i Skellefteå.

Det är enhetschefen Daniel Haarala som sammanställt utlåtandet.

undefined
Ingenting kunde räddas i den lägenhet där den anlagda branden startade.

I det fyra sidor långa sakkunnigutlåtandet redogör Daniel Haarala för hur flerfamiljshuset är byggt, antalet lägenheter och närliggande omgivning.

– Varje lägenhet är en egen brandcell som ska skydda mot brand– och rökspridning mellan lägenheterna i minst 60 minuter. Men av händelseförloppet att döma finns det i byggnaden stora brister i utförandet av dessa, då lägenhetsdörrarna inte uppfyllt den avsedda brand– och rökavskiljande förmågan. Rök har tryckt in via glipor mellan vägg och karm samt mellan karm och dörr, sammanfattar Daniel Haarala.

Såg svart rök

Han redogör också för händelseförloppet, från att en granne såg svart rök från lägenheten, larmsamtalet, hur brandvarnare startade och folk flydde från sina lägenheter. Lyckligtvis kom ingen person till skada.

undefined
Såväl väggar som tak och golv eldhärjades vid nyårsnattens brand men lyckligtvis kom ingen person till skada.

– När Räddningstjänsten kom till platsen klockan 01.21 så var branden i lägenheten fullt utvecklad. Det var också rökfyllt i trapphuset, en mycket tät brandrök. Det fanns också personer ute på lägenhetsbalkonger som kallade på hjälp. De uppmanades att stanna tills de fick hjälp, säger Daniel Haarala.

Vilka skador uppstod på grund av branden?

– Brandlägenheten blev totalskadad, trapphuset fick kraftiga brand– och rökskador och flertalet av de övriga lägenheterna fick rökskador. Bland annat blev en lägenhet, där ytterdörren lämnades öppen under utrymningen, mycket kraftigt rökskadad.

undefined
Det är enhetschefen Daniel Haarala vid Räddningstjänsten i Skellefteå som sammanställt utlåtandet om spridningsrisken vid mordbranden.

I utlåtandet skriver också Daniel Haarala:

”Rökspridning över brandcellsgräns har förekommit, i huvudsak för att dörren till brandlägenheten lämnats öppen men också på grund av att övriga lägenhetsdörrar inte uppfyllt den brand– och rökavskiljande förmåga som egentligen krävs. Dessa brister innebar att det fanns risk för brandspridning mellan lägenheterna, via trapphuset.”

Här kan du läsa Skebos svar:

Skebos svar efter mordbranden: ”Vill veta hur vi kan stärka brandskyddet”

Är det rimligt att kräva att varje lägenhetsdörr ska stå emot rök och eld under minst en halvtimme?

– Det har varit en byggregel sedan urminnes tider med krav om brandavskiljande förmåga mellan bostäder. I ett lägenhetshus ska lägenhetsdörren stå emot rök och eld i minst 30 minuter, men så var det inte i detta fall. Det är en stark indikation på att dörrarna inte haft den brandtäthet som man kan förvänta sig att en lägenhetsdörr ska ha, avslutar Daniel Haarala.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!