Här syns Gärdefjärdens närhet till Lövångers samhälle. Där de två röda kryssen är tog man vattenproverna i juni 2017. Foto: Tyréns.
Det som undersökts är att ta grundvatten från den så kallade Burträskåsen. Närmast möjliga plats att ta ut vattnet är i byn Ytterbyn intill Vebomark, avståndet är då 1,2 mil.
Alternativet är att ta ytvatten från Gärdefjärden som är en tidigare havsvik, numera sjö, som ligger strax intill Lövånger. Där tog man tidigare vatten, men slutade på grund av dålig kvalitet.
Tar från Kyrksjön nu
På senare tid har man istället tagit vatten från den lilla Kyrksjön samt några grundvattenbrunnar. Men även det vattnet har fått sämre kvalitet, med högre halter av järn och mangan, och kapaciteten är också något för liten
Konsultens utredning kom strax före jul, och för Helena Jonsson, chef för vatten och avlopp på Skellefteå kommun var den en viss missräkning.
– Det var synd att inte ett av alternativen var klockrent. Nu känner vi osäkerhet, och behöver mer underlag innan vi kan gå till tekniska nämnden och begära ett inriktningsbeslut, säger hon.
Dyra ledningar, billigare drift
Haken med Ytterbyn var främst priset. Det skulle kosta 14 miljoner att bygga ett nytt vattenverk där, och dessutom kostar ledningarna mycket. Med ett rör blir kostnaden 40 miljoner och två parallella rör (som ökar driftsäkerheten) skulle kosta 48 miljoner. Totalt alltså 54-62 miljoner.
Det ska jämföras med alternativ Gärdefjärden: Det kostar 20 miljoner att bygga, men behöver inte några nya ledningar. Det nya vattenverket skulle i så fall byggas intill det befintliga som därefter rivs.
- Med ytvatten skulle vi behöva fler processteg som är svåra att bygga in i det nuvarande vattenverket, och dessutom behöver det i vilket fall som helst renoveras, säger Helena Jonsson.
Utöver priset så har dock grundvatten stora fördelar: Det håller högre kvalitet, är kallare, och är mera skyddat mot utsläpp av farliga ämnen, naturkatastrofer och sabotage.
Väljer man grundvatten blir det också lägre årliga driftskostnader, eftersom processen i vattenverket blir mindre komplex och kräver mindre kemikalier.
Risk för algblomning
När det gäller ytvatten från Gärdefjärden så hade prover som togs i somras endast måttligt god kvalitet.
Dessutom varnar konsulten för att framtida klimatförändring talar emot ytvatten. Med mera nederbörd och högre temperaturer kan det bli allt mera vanskligt att ha vatten från sjöar som råvara till dricksvatten. Det kan bli mera jord i vattnet och större risk för algblomning.
– När det gäller kvalitet, framtid och årliga kostnader talar allt för att vi ska välja grundvatten, kommenterar Helena Jonsson.
Motstånd i byn
Förutom pengarna har alternativet i Ytterbyn haken att markägare är motståndare till att hamna i vattenskyddsområde.
Bakgrund: Här har vi tidigare berättat om markägarnas motstånd.
– Skulle vi jobba vidare med det alternativet så är nästa steg provborrningar. Om vi inte får tillträde till marken kan vi begära tillstånd via länsstyrelsen. Men det skulle ta tid.
– Nu ska vi göra en snabbutredning av ett tredje alternativ, Bureå, innan vi bestämmer hur vi borde gå vidare, säger Helena Jonsson.
Så här skulle en ledning kunna dras från Ytterbyn och till Lövånger. Vattenverket föreslås vara beläget i Ytterbyn, och färdigt dricksvatten färdas i ledningen. Då kan man förse byarna längs vägen med vatten också. Foto: Tyréns.
Här syns de viktiga grundvattenförekomsterna i området, som blårandiga "tarmar". Den till vänster är Burträskåsen och den längst upp i två delar är Skellefteåsen. Det som är rosa och märkt "Malå" är renskötselområde. Foto: Ilustration: Tyréns.