Vid köksbordet. Britt-Marie Bergquist och Mirjam Jonsson tittar i en bok, till höger Helena Andersson. Foto: Lennart Enkvist.
Problemen började när skolan i Gumboda lades ned för snart tio år sedan. Tidigare höll skolan och förskolan till i samma fastighet och när skolans delar kallställdes påverkades även förskolebyggnaden.
Det har blivit fuktskador i den kallställda delen som ligger i samma huskropp som Humlan. Även andra delar av byggnaden har haft problem med fukt. Dessutom finns det mögel i fastigheten.
Än värre är att mängder av skogsmöss har hittat in under golvet. När mössen dör sprids en obehaglig stank i lokalerna, en stank som mer eller mindre finns där hela tiden.
Anticimexhar varit inkopplat i flera år och företaget bedömer nu att situationen är akut.
– Problemen har eskalerat på senare tid. Det har också varit skadedjursår i år och i fjol, berättar förskolerektor Andreas Berglund.
Det finns många risker med att fortsätta i lokalerna: sorkpest, astma, huvudvärk, trötthet och allergirelaterade besvär. Möjligen finns det också barn och personal som redan känner av en del av besvären.
Nu måste förskolan ut ur lokalerna, tillfälligt eller för gott. Utbildnings- och omsorgsutskottetska ta upp frågan om en tillfällig lösning idag, sedan ska föräldrarna informeras så snabbt som möjligt.
Enligt Andreas Berglund ska flytten ske under mars månad.
– Vi jobbar självklart för att hitta en så bra lösning som möjligt, säger han.
Vad flytten kommer att innebära vet inte personalen på förskolan. Men klart är att något måste göras.
– Vi vill inte jobba i det här, säger förskolläraren Isa Hjelte Boman, och får medhåll av barnskötaren Britt-Marie Bergquist:
– Det måste till en förändring, det är en arbetsmiljöfråga.
De berättar att Anticimex hittade 30 möss när de bröt upp ett av golven. Det väcker förstås frågan hur det ser ut under de andra.
– Lukten kan vara vedervärdig, berättar Britt-Marie Bergquist.
De kan inte svara på om det finns barn och personal som blivit sjuka av att vistas i lokalerna. Visst händer det att de känner sig trötta och har ont i huvudet, men vad det beror på är svårt att säga då de inte har något att jämföra med.
Klart är i alla fall att risken ökar ju längre de stannar i lokalerna.
– Det är oroligt både för oss och för föräldrarna, säger Britt-Marie Bergquist.
Sandra Karlsson har döttrarna Irma och Siri på förskolan. Hon berättar att hon var med och skrev ett brev till de ansvariga på kommunen redan i oktober-november och hon tycker att det är hög tid att något händer:
– Det har tagit ganska lång tid. Det har också varit dålig information till föräldrarna, där tycker jag att det har brustit.
Sandra Karlssons barn har inte blivit sjuka av lokalerna.
– Men jag känner lukten och jag tycker synd om personalen och barnen som ska gå dit, säger hon.
Benig kompis. Humlan har ett eget skelett, Arne, som plockas fram ibland. Spännande, tycker Irma Öström. Foto: Lennart Enkvist.
På Humlan. Irma Öström (närmast) och Mirjam Jonsson har just kommit igång efter vilan. Personalen är Britt-Marie Bergquist, Helena Andersson, Boel Lundqvist och Isa Hjelte Boman. Foto: Lennart Enkvist.