”Det stora problemet är att många kan bli sjuka samtidigt”

Om många drabbas samtidigt står vården inför en tuff utmaning.

Foto: Pär Lindström

Han är professor i virologi vid Umeå universitet och har bland annat forskat kring virala zoonoser, det vill säga virussjukdomar som sprids mellan djur och människor.

Situationen vi upplever nu är helt unik – enligt de senaste uppskattningarna kan cirka 60 procent av befolkningen komma att smittas, enligt Fredrik Elgh. Det ska ställas mot en vanlig säsongsinfluensa, som drabbar mellan fem till femton procent.

– Det stora problemet är att så många kan bli sjuka samtidigt, vilket blir en enorm påfrestning för sjukvården. Arbetet nu går ut på att dämpa den kurvan, att sprida ut antalet sjuka under en längre tidsperiod.

Vad är skillnaden mellan dagens pandemi och tidigare?

– Spridningen är ungefär densamma. Men jämfört med de äldre pandemierna, på 1950 och 1960-talet, så har vi mycket mindre luft i systemet, färre sjukhussängar. Samtidigt kan vi göra mer medicinskt för patienterna, men det kommer bli otroligt krävande om för många behöver vård samtidigt.

Finns inget liknande virus som cirkulerat förr?

– Inte en sådan här epidemi, däremot finns det fyra coronavirus som ger en helt vanlig ”bonnförkylning” som cirkulerar hela tiden. Det här viruset, när det så småningom blir snällt, kommer att införlivas bland dem. Men det tar tid, säger Fredrik Elgh.

Om inga åtgärder vidtas brukar en influensaepidemi pågå i ungefär tre månader. Det är denna tid som ska förlängas – helst till åtminstone det dubbla, gärna längre.

– Annars får vi den där jättehöga toppen som blir påfrestande för hela samhället.

Det viktigaste nu är att vi alla förstår hur allvarligt det är, fortsätter han.

– Vi måste kunna ta till oss det, utan att för den delen bli livrädda. Men ska vi kunna bromsa detta behöver vi göra det, och vi kommer alla att behöva hjälpa till.

Fredrik Elgh har tidigare uttryckt önskemål om tydligare besked från myndigheternas sida.

– De jobbar med större generella frågor, som att vi ska undvika större folksamlingar. Det är inte tillräckligt tydliga signaler. Folkhälsomyndigheten gör ett fantastiskt arbete i mycket, men jag hävdar – och det på goda grunder – att vi måste göra mer för att kunna bromsa detta i sin linda.

Det handlar inte bara om myndighetsåtgärder – som att eventuellt stänga skolor – utan om tydligare instruktioner kring vad invånare ska tänka på.

– Jag skulle vilja att gemene man fattar allvaret i vad som sker. Att vi inte ska gå på disco, fastän de dragit ned antalet till under femhundra personer, att vi ska tvätta händerna ofta och noga. Om du har beställt en resa till Turkiet nästa vecka, då ska du inte åka, fastän du förlorar tjugo tusen. För att inte utsätta oss för smitta.

Om myndigheter inte förbjuder restauranger och gym. Ska vi avstå ändå menar du?

– Ja, och vissa verksamheter har fattat detta redan. Exempelvis vissa företag som stängt ned alla sina gym.

Ska vi undvika idrott med närkontakt?

– Det är väl den sortens bondförnuft som krävs nu. Att inse att om vi är mitt uppe i varandra så finns det en risk för smitta.

Vad är budskapet till invånare som upplever detta förvirrande – vad vi bör och inte bör göra?

– Då skulle jag svara, att personer under 60 år som är fullt friska löper inte en särskilt stor risk personligen. Men det handlar om att minimera spridningen i samhället, att skydda äldre och sjuka eftersom de har en extremt mycket högre risk att dö om de skulle drabbas. Det är väl egentligen inte så svårt, säger Fredrik Elgh.