Ibland är det svårt att hänga med i de sjukvårdspolitiska svängarna.
För inte så länge sedan var det hälsocentralerna som skulle rädda länets sjukvård: akutmottagningarna skulle avlastas, rätt vård skulle ges på rätt nivå och pengar skulle kunna sparas eftersom hälsocentralernas vård är billigare än akutsjukhusens.
Men plötsligt vill landstingsrådet LiseLotte Olsson (V) slå ihop ett antal hälsocentraler. De i Bureå och Skelleftehamn kan komma att stängas på grund av läkarbrist. Landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) dementerar dock: Det finns inget förslag om att minska antalet hälsocentraler, säger han till Norran (18/11 2015).
Samtidigt slår de läkare som finns kvar larm: Om ingenting görs kommer det snart inte att finnas några hälsocentraler kvar i Skellefteå.
Frågan är vad som kan göras för det är inte bara primärvården i Västerbotten som har problem med att rekrytera läkare och annan sjukvårdspersonal. Vårdcentraler landet runt har med tiden blivit mer eller mindre beroende av för landstingen/regionerna dyra hyrläkare.
Ska länets sjukvård klara av att leva upp till västerbottningarnas rimligt ställda förväntningar på korta väntetider, en läkare som har tid att lyssna och bra vård och behandling duger det inte att vänta längre. Det har redan väntats alltför länge. Det är alls inte svårt att förstå den borgerliga oppositionens frustration. ”Det är under all kritik att det här har fått pågå i flera år”, säger till exempel den folkpartistiska landstingspolitikern Carin Hasslow (Norran 19/11 2015).
De båda moderata landstingspolitikerna Andreas Löwenhöök och Nicklas Sandström vill en kriskommission för primärvården. Det går naturligtvis att hänföra det förslaget till populismens revir men samtidigt är det precis vad sjukvårdspolitiken i Västerbotten behöver: förutsättningslösa samtal över blockgränsen.
Några förslag till samtalsämnen: Kan vi minska läkarnas administrativa börda genom att anställa medicinska sekreterare? Kan vi minska arbetsbelastningen på hälsocentralerna genom att se över deras arbetsuppgifterna? Hur ska vi bättre kunna ta tillvara den medicinska kompetens som finns hos de nya svenskarna? Hur kan Västerbotten bli ett attraktivare län för privata hälsocentraler? Konkurrensverket har visat att privata vårdcentraler i mindre utsträckning än landstingets behöver hyrläkare i verksamheten. Det förbättrar kontinuiteten i vården.
Det är lätt för politikerna att göra politik av en fråga som hälso- och sjukvård, som så många förr eller senare behöver, som så många har synpunkter på. Men en sak som de inte får glömma är att det är deras uppgift att säkra en god vård för medborgarna. Oavsett om den medborgaren bor i Skelleftehamn, Bureå eller i Umeå.
