Debatt: En vinstbegränsning drabbar äldre i Västerbotten

Debatt. Revisionsföretaget PWC har genomfört en konsekvensanalys som visar att vart fjärde företag måste gå med förlust. För åtta av tio välfärdsföretag blir överskottet så litet att de inte kan bygga upp en nödvändig buffert för att överleva i längden.

Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT

Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT

Foto: Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT

Not Found2018-01-09 12:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen och Vänsterpartiet förbereder som bäst ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag grundat på den så kallade Reepaluutredningen.

Denna utredning saknar en avgörande detalj: där finns ingen analys av förslagets konsekvenser. Inte heller andra som propagerar för vinstbegränsningen har kunnat presentera hur tillgängligheten, kvaliteten eller valfriheten kan komma att påverkas om förslaget blir verklighet.

Förslaget är medvetet krångligt utformat och leder till att det som först framstår som sju procent tillåten vinst snarare blir 0–2 procent.

Revisionsföretaget PWC har genomfört en konsekvensanalys som visar att vart fjärde företag måste gå med förlust. För åtta av tio välfärdsföretag blir överskottet så litet att de inte kan bygga upp en nödvändig buffert för att överleva i längden. Förslaget tar ingen hänsyn till om verksamheterna håller god kvalitet.

Inte heller beaktas effekterna för medborgarnas tillgång till välfärd. I dag är vart tredje vårdbesök och var femte verksamhet inom äldreomsorgen privat. Med risk för att 80 procent av företagen inom välfärden kan tvingas stänga är förslaget om vinstbegränsning synnerligen konkret och allvarligt.

I Västerbottens län riskerar 542 äldre invånare att drabbas. Det rör sig om särskilt boende för 14 personer samt hemtjänst för ytterligare 528 invånare.

Nya siffror från en undersökning bland SPF Seniorernas medlemmar visar att oron för Reepaluutredningens förslag är utbredd bland äldre.

En majoritet av de tillfrågade, 53 procent, känner stark oro för kommunens kapacitet om förslaget skulle bli verklighet. 45 procent känner stark oro för att det blir färre alternativ, färre utförare och specialistinriktningar att välja bland. Deras oro är befogad.

Landets kommunpolitiker delar till stora delar bedömningen att Reepaluförslaget skulle leda till en sämre välfärd.

En Demoskopundersökning visar att en majoritet av landets kommunpolitiker, 57 procent, tror att förslaget leder till färre välfärdsföretag. Det är fler lokala politiker som tror att följden blir lägre kvalitet, och högre kostnader än de som tror det motsatta, det som sades vara avsikten med utredningen.

Det är dags att rikspolitiker börjar ta sina väljares oro på allvar. Men det är också dags för landets kommunpolitiker att berätta för sina riksdagsledamöter hur verkligheten ser ut. Låt dem inte komma undan med floskler om vinstjakt.

Och ni som kommunpolitiker kommer inte undan ert ansvar för en välfärd som går att lita på för kommunens invånare.

Håkan Tenelius

näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Eva Eriksson

ordförande SPF Seniorerna

Ingemar Sandström

SPF Seniorerna Västerbottensdistriktet

Det är dags att rikspolitiker börjar ta sina väljares oro på allvar. Låt dem inte komma undan med floskler om vinstjakt.

undefined
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT