De får kläder vart fjärde år: ”Det är antingen frys eller köp eget”

De har jobbat inom barnomsorgen i nästan tjugo år. Under denna tid har de fått två uppsättningar kläder bestående av jackor och täckbyxor. Samtidigt får personal inom räddningstjänst och omsorg kläder varje år.

12 juni 2019 06:15

Det är en kylig och synnerligen grå majmorgon i Hjoggböle utanför Skellefteå. Men inga sura miner för det, här leks det då barnen precis fått rast. Det klättras, byggs sandslott och ordväxlas om vart annat.

Kommunens klädkonto: Arbetskläder för över 8 800 kronor eller under 200 kronor

Tre rödklädda fritidslärare skymtar bakom grindarna, men mössor, vantar och skor skiljer dem åt. Det är nämligen något de tagit med sig hemifrån.

– Vi får köpa egna ullsockor, ullvantar, och ordentliga vinterskor. Innekläder får vi inte heller. Vintertid blir det väldigt dyrt i och med att vi är ute så pass mycket, säger Sofie Fahlgren, som jobbat där i fjorton år.

Kan inte följa läroplanen

Hon berättar att så har det alltid varit, vilket såklart gör det svårt att vara ute med barnen årets alla årstider.

– Vi jobbar på kombinerat fritidshem och förskola för fyra- och femåringar och har utepass på både för- och eftermiddagen i ungefär två timmar. På eftermiddagen har vi också utepass. När man är i skolan så är man ju även ute på skolrasterna.

I läroplanen finns krav på att personalen ska vara ute med barnen och uppmuntra dem till fysisk aktivitet. Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga i olika naturmiljöer.

– Barnen vill också vara ute och då måste vi lägga privata pengar på kläder för att kunna utföra vårt jobb, säger Sofie Fahlgren.

– Det är en fråga om hur man mår på jobbet. Vi vill ju vara ute, men då är det antingen frys eller köp eget, säger Annika Nyström, som också jobbar på Hjoggböle förskola- och fritidshem.

Jag fick en skaljacka av en som hade slutat.

Går att stänga

Mottot brukar lyda kläder efter väder, men i Hjoggböle får personalen kläder som om det vore vårvinter året om.

– Vi får ett par tunt vadderade byxor, en skaljacka och en fleece. Det här kan man säga är både våra vinter- och sommarkläder. Vintertid har vi eget med oss för att kunna jobba ute, berättar Sofie Fahlgren, som fått två uppsättningar kläder under sina sexton år.

Siffrorna oroar facken: “En ständig kamp”

Kläderna ska enligt kommunens policy hålla i fyra till fem år och bytas ut vid behov men det finns inget som säger att de måste vara nya. Berit Karlsson som jobbar på fritidshemmet fick till exempel en begagnad jacka när den gamla inte längre höll måttet.

– Jag frågade för många år sedan när min jacka var helt trasig, om jag kunde få byta ut den. Då skulle jag höra mig för om någon hade gått i pension. Jag fick en skaljacka av en som hade slutat. Det var begagnade kläder men den gick i alla fall att stänga, säger hon.

Värt att satsa på

I november 2017 fick personalen nog och skickade en ansökan om nya kläder till skolchef Anders Bergström. I den gav de som förslag att kommunen skulle ändra i sina riktlinjer och låta personal inom barnomsorgen också få tillgång till skyddskläder. Det vill säga kläder som ska skydda mot något i arbetet, i det här fallet kyla och smitta. Personalen anser att kommunen borde räkna in även dem under arbetsmiljölagen.

Med de fick inget svar utan skickade skrivelsen på nytt i januari 2018. Svarade gjorde då Monika Johansson, stabschef på för- och grundskoleförvaltningen, som meddelade att hon skulle ta den vidare till beredningsgruppen. Ingenting hände och personalen skickade återigen in ansökan i år. Svarade gjorde även då stabschef Monika Johansson. Hon påpekar att ett utökat sortiment skulle innebära ytterligare en kostnad om 1,7 miljoner kronor:

Chefen för samhällsbyggnad: ”Det behövs ingen uppföljning”

“Utifrån dagens tunga ekonomiska läge ser för- och grundskolenämnden att det inte är möjligt att utöka sortimentet till att även omfatta handskar, kängor och regnkläder”.

Är besvikna

Det blev inga skyddskläder för personalen på Hjoggböle skola- och fritidshem, som nu känner sig åsidosatta av kommunen.

– Vi hade önskat bättre respons, förståelse för att om vi ska kunna utföra våra arbetsuppgifter så behöver vi varmare och fler alternativ av kläder, och att man borde tycka att det är värt att satsa på det. Men framför allt fick vi vänta så länge och skicka ett brev till, då blir man besviken, säger Sofie Fahlgren.

Stina Bergström

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa