Stina Hedlund och Marie Åhlund arbetar inom öppenvården på geriatrikmottagningen.
– Vi i demensteamet arbetar med stöd för de sjuka och deras anhöriga och har tillgång till kurator, läkare och arbetsterapeut, säger Marie Åhlund.
Även kommunen har ett demensteam, men de är en stödfunktion för personal.
Hur länge patienterna stannar vid mottagningen är individuellt. En del kan gå tillbaka till hälsocentralen för uppföljningar efter en tid. Andra stannar flera år.
Ger vägledning
Under tiden på mottagningen genomförs bland annat uppföljningar vid eventuella medicinska behandlingar, eventuella ytterligare utredningar och det finns möjlighet att prata med en kurator.
– Vi i teamet erbjuder även hembesök. Vi jobbar med att stötta den som är sjuk och anhöriga, säger Marie Åhlund.
Det handlar om tips och råd, vägledning, anhöriggrupper, att berätta om sjukdomen och bemötande av dem som är sjuka.
– Många anhöriga känner trygghet i att kunna ringa oss, säger Stina Hedlund.
Ofta återkommer de som är sjuka. Förr eller senare blir det bekymmer – och det krävs mer stöd.
För de anhöriga kan det vara svårast att hantera att personen blir förändrad.
Unga personer som drabbats är kvar längre hos teamet. De kan vara yrkesverksamma, har kanske små barn och livet är därmed mer komplicerat att hantera.
Vilka är de vanligaste frågorna ni får?
– Hur blir det? Hur fort går det? Det finns inget svar på det annat än att det är väldigt individuellt hur sjukdomen fortskrider, säger Marie Åhlund.
Det är vanligt att personer söker sent i sjukdomen.
– Det kan bero på att man inte upplever sig som sjuk, man hittar andra förklaringar till det som händer. Anhöriga kan också vara bra på att backa upp den sjuke och det går också att kompensera för brister, säger hon.
Och tillägger:
– Fortfarande är det känsligt, vilket också kan göra att man drar sig. Men jag vill verkligen förmedla att man ska söka i tid.
Drar sig undan
De påpekar att det är viktigt att göra en utredning, för att utesluta att symtomen har andra orsaker och för att få rätt behandling och bemötande. En utredning innehåller bland annat sjukdomshistoria, minnestester, blodprov och datortomografiröntgen av hjärnan. Detta kan ta några månader.
Vanliga symtom är att korttidsminnet försämras, att vardagen inte fungerar. Man klarar inte saker man gjorde tidigare. Anhöriga kan märka att personen drar sig undan och får svårare att uttrycka sig och hitta ord. Personlighetsförändringar är ett annat tecken.
– Kanske klarar man inte att läsa recept och man handlar samma saker gång på gång, säger Marie Åhlund.
– För de anhöriga kan det vara svårast att hantera att personen blir förändrad.
Livsstil påverkar
Det finns inget botemedel mot demens. Behandlingarna lindrar symtom, de bromsar inte sjukdomens utveckling.
Men det går också att påverka symtomen genom att minska stress, delta i aktiviteter och äta bra.
– Allt som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar fungerar även på demens, säger Stina Hedlund.