I Sverige byggs för-och grundskolor för 60-70 miljarder kronor per år. De senaste åren har det varit en trend att satsa på stora glaspartier inom skolans väggar. Denna inglasning började för tio år sedan och har fortsatt. Har då skolbyggarna följt upp om det är fördelar eller nackdelar med denna typ av klassrum ?
I ett mediaprogram hörde jag elever som vittnade om hur distraherade de blev av andra elever som grimaserade eller på annat sätt störde utanför glas -fönstret. Det slutade med att väggar byggdes upp och resultatet lät inte vänta på sig, betygen blev bättre.
Forskningen visar att om man om man störs under en inlärningsperiod avbryts inlärningsprocessen. Arbetsmiljön är viktig för både lärare och elever och därför har flera skolor byggts om. I en skola löste man problemet med att frosta glasen och sätta upp draperier där problemen var som störst. Bara det kostade 50 000 kronor.
Den enda som såg fördelar med dessa stora glaspartier var en skolarkitekt :”Det blir större trygghet i skolan. Läraren ska också ha koll på vad som händer i korridorerna. Som om inte lärarna har fullt upp i klassrummen.
Antalet elever med adhd-problematik har ökat mycket under senare år. Inte minst dessa behöver besparas den distraktion som insynen i klassrummen ger.
Hur ser det ut i Skellefteås byggen? Byggs det för den studiero eleverna behöver eller följs den trend som forskarna varnar för?
Ann Sofi Löfstedt, Skellefteå
Svar direkt
När vi i Skellefteå kommun bygger skolor så finns det ett politiskt beslutat ramprogram som arkitekter ska förhålla sig till.
I det står det att skolan ska vara en trygg plats där alla elever utan undantag känner sig välkomna. Skolan ska byggas och organiseras för ständig vuxennärvaro i elevernas miljöer. Den fysiska miljön ska utformas utan dolda vrår och med hög grad av transparens för att alla ska se och bli sedda.
Några styrande principer när vi bygger skolor är bland annat att lärarnas arbetsplatser ligger i direkt anslutning till elevernas hemvist. Vi vill att det ska finnas så få/eller inga vuxenfria zoner som möjligt, att vuxnas rörelsemönster i huset motverkar att det finns platser där barn inte känner sig trygga.
Skolan ska också utformas med hög grad av transparens som skapar trygghet, men även integritet. Elever och medarbetares säkerhet har hög prioritet när vi bygger skolor.
Arkitektens uppdrag i samverkan med beställaren blir att skapa balans i transparens för trygghet, studiero och integritet.
Anders Bergström
Förvaltningschef skolkontoret
Skellefteå kommun