Brottsoffrens ord om tiden på restaurangen: ”Han sa att den här platsen var ett helvete”

De kom till Arjeplog i hopp om att tjäna pengar – men i polisförhör har de tre anställda vid restaurangen berättat om långa arbetsdagar, utebliven lön, hot och våld och dåliga boendeförhållanden. ”Till sist var jag helt nedbruten”, säger ett av brottsoffren.

De två männen anhölls den 20 mars. Den ene satt häktad till den 30 april, den andre släpptes ur häktet den 4 maj.

De två männen anhölls den 20 mars. Den ene satt häktad till den 30 april, den andre släpptes ur häktet den 4 maj.

Foto: AnnaKarin Drugge

ARJEPLOG2018-09-01 09:02
undefined
Den här synen mötte polisen när man gjorde en husrannsakan i restaurangen och intilliggande rum där flera av de anställda bott under en längre eller kortare tid.

Den 19 september i fjol fick polisen in en anmälan från de anställda vid en restaurang i Arjeplog. I början av oktober slog polisen till mot restaurangen, säkrade bevisning och tog bilder från restaurangen och de rum där flera av de anställda bodde.

undefined
De två männen anhölls den 20 mars. Den ene satt häktad till den 30 april, den andre släpptes ur häktet den 4 maj.

Efter utredningsarbete under vintern häktades tre personer i mars i år. En av männen har därefter avförts från utredningen.

Men restaurangägaren, en man från Skellefteå, samt en man som haft en arbetsledande befattning på restaurangen, satt häktade under ett par månader.

Ur den första polisanmälan: Misstänkta har vilselett, rekryterat och exploaterat ett flertal asylsökande samt andra nyanlända personer som svart arbetskraft utan att personerna fått betalt. De har också utsatts för hot och våld.

Den aktuella brottstiden gäller från den 1 juni och fram till den 2 oktober i fjol. Under en längre tid var brottsmisstanken människohandel, men för en tid sedan väckte åklagare Ulrika Lindsö åtal för grovt ocker.

De tre anställda från Nicaragua – en man och en kvinna som är ett par samt ytterligare en man – vistades illegalt i Sverige vid den här tidpunkten.

Här nedan kan du se en tv-intervju med brottsoffrens advokat Carolina Nilsson:

De vittnar i polisförhör om en bitvis mardrömsliknande situation vid restaurangen. Via kontakter fick de tips om arbete i Arjeplog, bland annat på restaurangen.

Paret:

De berättar om parets tillvaro i Sverige, hur de var här illegalt och erbjöds arbete i Arjeplog. Jobb som barnflicka och på restaurangen skulle innebära en lön cirka 14 000 kronor för henne.

– Men vid ett möte med ansvariga för restaurangen fick vi veta att vi skulle få 10 000 kronor för arbete i restaurangen, men vi skulle bidra med 8 000 till skatter och arbetstillstånd. Då fick vi ju bara 2 000 kronor kvar. ”Men ni behöver ju inte mycket mer”, sa de vid mötet. De sa också att vi skulle få låna 6 000 kronor för våra skulder hemma i Nicaragua, berättar kvinnan.

undefined
Standarden på boendet, såväl rummen som toalett- och tvättutrymmena, var låg, har de tre målsägandena berättat om i flera polisförhör.

På detta sätt skapades en låne– och skuldfälla som gjorde de tre anställda ännu mer beroende att tvingas stanna kvar på arbetsplatsen.

Hon berättar hur de i flera månader arbetade nästan samtliga dagar, från morgonen till sent på kvällen. Ibland uppstod också en hotfull stämning. Skelleftekrögarens arbetsledare var ofta den mest hotfulle:

– Han pratade hela tiden om att hugga av huvuden och sånt, och han sa att han inte brydde sig om han skulle hamna i fängelse.

Ett av brottsoffren: Stora delar av lönen blev lån till restaurangägaren, för våra tidigare skulder. Indirekt kände vi oss som fångar på grund av detta, vi kunde ju inte sluta då han tagit stora delar av vår lön.

– Hur var standarden på våningen där ni bodde, frågar förhörsledaren.

– Ett gammalt hus, det höll på att rasa ihop. Duschen och toan var gemensam med en massa karlar. Därför flyttade vi ner i källaren. Senare lyckades vi flytta till en annan lägenhet, svarar kvinnan.

– Har ni fått några lönespecifikationer, undrar förhörsledaren.

– Enda gången ägaren visat ett sådant papper var när jag och min sambo klagade på att de drog pengar av honom, då de sa att det drogs skatt för honom. Han visade då ett papper, men aldrig om någon lön.

undefined
Utredningen är en av de mer omfattande som gäller ett ärende i Norrbotten på senare år. Förundersökningen har letts av åklagare Ulrika Lindsö på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Kvinnans sambo säger i ett förhör:

– Det var långa arbetspass, och man jobbade i en otroligt stressig miljö. Jag var hela tiden rädd att det skulle hända något, till och med att man skulle dö. Till sist lyckades vi få ut en ledig dag, men det var i utbyte mot lägre lön.

Alla tre berättar hur svårt det var att röra sig fritt på icke arbetstid på grund av hur dörrar till fastigheten var låsta, hur de vissa perioder endast kunde ta sig ut vid restaurangens entré och då tvingades be ägaren om lov. Vissa anställda använde brandstegen för att ta sig ut.

undefined
Carolina Nilsson är de målsägandebiträde för de tre tidigare anställda vid restaurangen. Hon berättar att hennes klienter känner stor oro inför rättegången som börjar i Luleå tisdag den 4 september.

Den tredje målsäganden:

Han berättar i förhör hur aggressiv arbetsledaren kunde vara (arbetsledaren har också åtalats för dubbla dödshot och misshandel mot denna person).

– Han sa alltid att den här platsen var som ett helvete och att jävlarna bara kunde överleva. Han pratade alltid om helvete och demoner därför att vi tror på Gud, det kändes inte bra. Till sist blev jag helt nedbruten.

Anklagas för att undanhållit 600 000 kronor i nettolön: De ljuger – ville ha uppehållstillstånd”Därför väcktes åtal och grovt ocker: ”Hänsynslöst och systematiskt”
Grovt ocker

Brottet ocker förknippas oftast med så kallad ockerränta, alltså att ta ut en oskäligt hög ränta i samband med utlåning av pengar.

Men ocker kan också handla om att utnyttja en människas utsatta situation och därigenom dra stor ekonomisk fördel av det brottsliga agerandet.

I lagboken beskrivs ocker att ”utnyttja någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig förmån”.

Det kan exempelvis röra sig om att, precis som i ett rättsfall i Västerbottens inland för några år sedan, arbetsgivaren betalar ut lön men sedan tar tillbaka stora delar av lönen när den anställde via bankomat tar ut pengarna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!