33-åringen i polisförhör: ”En hackergrupp har kapat min identitet”

Han har förhörts flera gånger om de misstänkta brotten mot ex-sambon - och i det tredje förhöret berättade han om ”utpressarbrevet”.

Olyckor, katastrofer2016-04-13 08:01

Det första polisförhöret som hålls med 33-åringen är den 29 maj 2015.

När det gäller de misstänkta brotten mot ”Stina” samt hennes ansökan om kontaktförbud förklarar han:

– Har hon sökt kontaktförbud så har jag inget val, jag kommer inte att kontakt henne mer, varken på sms, mejl, ringa henne eller försöka träffa henne.

”Flyttat och startat nytt liv”

Han berättar att han flyttat från Skellefteå för att starta ett nytt liv.

– Jag ska inte kontakta henne mer, på heder och samvete, intygar han.

Nästa gång han förhörs av polisen är den 8 november. Det finns brottsmisstankar om att han vid 61 tillfällen överträtt kontaktförbudet och på olika sätt kontaktat ex-sambon.

– Jag har inte skickat något till henne, jag har inte kontaktat henne, de uppgifterna måste komma från någon annan, säger han inledningsvis.

Splittrad bild i förhören

Han berättar att han mår dåligt och inte orkar med några nya förhör.

I polisförhöret ger han en splittrad bild:

”Han säger också att han inte kommer att sluta höra av sig till henne utan kommer att fortsätta. Han tillfrågas då om det är så att han hör av sig till henne men då säger han: ”Nej, det gör jag inte men jag kanske kommer att börja höra av mig”. Han säger att han inte vill ha något kontaktförbud. Han har inte kontaktat henne på något sätt.”

Ett tredje förhör hålls den 5 januari i år. Han förnekar att han begått något brottsligt och han visar nu upp ett brev han ska ha fått dagen innan polisförhöret.

Han beskriver brevet som ett ”utpressningsförsök”, och vill att brevet ska bli en del av förundersökningen.

”Indrivande undergrupp”

Utifrån innehållet i brevet ska det vara en ”indrivande undergrupp till en kriminellt oerhört skicklig hackergrupp” som ligger bakom förföljelsen av hans förra sambo.

I brevet påstås han ha valts ut som en av många dömda personer runt om i världen att utpressa.

Ur brevet:

”Vi besitter i nätverket kapacitet att hacka Pentagon, Nasa, FBI och så vidare. Vi kan kapa mobiltelefoner, avlyssna och förfalska handskrivna brev, underskrifter och framställa oss som vem som helst.”

”Styrt kommunikationen”

Sedan beskrivs det hur denna grupp ska ha följt 33-åringen sedan det blev slut med ex-sambon och i ett inledande utpressningsförsök ”kapat hans mobil” och på det sättet förföljt ex-sambon med olika meddelanden.

”Vi har helt styrt kommunikationen via mobil samt internet”, påpekas i brevet.

”Även vi har ett samvete”

Samtidigt avslutas brevet på följande sätt av ”indrivargruppen”, efter att man redogjort för 33-åringens livssituation, polisutredningen och alla anklagelser:

”Därför väljer vi, då faktiskt även vi har ett samvete, att avbryta vårt utpressningsförsök. Vi var ute efter pengar. Vi skickar detta i en kopia till polisen i Skellefteå.”

33-åringens advokat Jens Nyström:

– Jag kommenterar inte åtalet. Skälet är att vi kommer att redovisa hans inställning vid rättegången.

Kommer brevet att avvändas som bevisning?

– Det får vi ta i samband med förhandlingen, svarar Jens Nyström.

Ur brevet: Vi kan kapa mobiltelefoner, avlyssna och förfalska handskrivna brev, underskrifter och framställa oss som vem som helst.

Förföljdes nästan ett år: Stina berättar om den plågsamma tiden - och kommande rättegång

Olaga förföljelse

Brottet infördes i brottsbalken 2011 och innebär att en gärningsperson begår upprepade brottsliga handlingar mot en och samma person.

Det kan handla om allt från misshandel, ofredanden och hot till skadegörelse, hemfridsbrott och överträdelse av kontaktförbud.

Brottet liknar grov kvinnofridskränkning i hur en domstol ska se på händelserna: var och en av brotten ska vara en del i en upprepad kränkning av den enskildes integritet.

Påföljd för olaga förföljelse är fängelse i högst fyra år.

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, visar statistiken att det främst är kvinnor som förföljs av sina före detta partners.

Men det finns även andra utsatta grupper, till exempel politiker, kändisar och myndighetspersoner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!