Stefan Löfven tar det första skoptaget pÄ Norrbotniabanan.
Skoptaget togs i Ersmark, utanför UmeÄ, pÄ ett vÀgbygge som ska anvÀndas i samband med bygget. Det historiska ögonblicket intrÀffade nÀrmare bestÀmt i korsningen FÄgelÄsenvÀgen och BengtviktorsvÀgen mitt i skogen.
â Detta Ă€r en stor dag för hela Sverige. Det Ă€r ett steg mot att hela Sverige inte bara ska leva utan ocksĂ„ vĂ€xa, sĂ€ger Stefan Löfven, som liksom Lena Erixon hanterade grĂ€vmaskinen som om de inte gjort annat. Stefan Löfven har ocksĂ„ ett grĂ€vmaskinskort i sin cv.
Lena Erixon, generaldirektör pÄ Trafikverket och statsminister Stefan Löfven.
Ăven Infrastrukturminister Tomas Eneroth fanns pĂ„ plats i samband med invigningen.
â Under arbetet med den nationella transportplanen reste jag runt i Sverige och frĂ„n norra Sverige var signalerna entydiga. Man vill ha Norrbotniabanan och Ostkustbanan, berĂ€ttar han.
Lorents Burman (S), ordförande för Norrbotniabanegruppen och kommunstyrelsens ordförande i SkellefteÄ sken ikapp med solen den hÀr dagen.
Lorents Burman i samsprÄk med Stefan Löfven.
â Det hĂ€r kĂ€nns oerhört roligt och nĂ€stan overkligt, sĂ€ger han.
Mona Mansour, senior adviser pÄ North Sweden European Office, har arbetat hÄrt med lobbying för Norrbotniabanan.
â Det Ă€r helt fantastiskt och vi Ă€r sĂ„ glada att det sker nu. Men vĂ„rt arbete fortsĂ€tter för att EU ska fatta det slutgiltiga beslutet om att förlĂ€nga stomnĂ€tskorridoren Skandinavien-Medelhavet, ScanMed, frĂ„n Stockholm lĂ€ngs Norrlandskusten, berĂ€ttar Mona.
Lorents Burman och Mona Masour.
EU-kommissionen accepterade den 6 juni den svenska regeringens förslag om förlÀngning.
â Och innan maj 2019 ska förordningen om stomnĂ€tskorridorer klubbas igenom och dĂ„ blir det möjligt att EU finansierar Norrbotniabanan till 30 procent, sĂ€ger Mona Mansour.
Med Norrbotniabanan skapas genomgÄende pendlings- och regionaltÄgstrafik inom regionen och den förbÀttrar för godstrafiken med effektivare och billigare transporter. Kapaciteten för tÄgtrafiken ökar och sÄrbarheten i dagens jÀrnvÀgssystem minskar.
â Norrbotniabanan blir en modern jĂ€rnvĂ€g, som kan klara av högre hastigheter och tyngre laster Ă€n vad Stambanan gör, konstaterar Lena Erixon.
Lena Erixon och Tomas Eneroth
NÀr hela banan Àr fÀrdig berÀknas det att 44 persontÄg och 22 godstÄg kommer att fÀrdas pÄ strÀckan varje dygn. Genom att godstrafiken förstÀrks minskar företagens transportkostnader med ungefÀr en tredjedel.
I den nationella transportplanen för 2018-2029 anslÄr regeringen pengar till bygget av Norrbotniabanan, strÀckan UmeÄ-SkellefteÄ.
â Det hĂ€r handlar inte bara om bygget av en jĂ€rnvĂ€g utan om att bygga ett samhĂ€lle som fungerar, menar Erik Bergqvist (S), regionrĂ„d i VĂ€sterbotten.
Arbetet med att ta fram jÀrnvÀgsplanen för strÀckan UmeÄ-SkellefteÄ pÄgÄr just nu. För den första milen, mellan UmeÄ-DÄva Àr jÀrnvÀgsplanen faststÀlld och byggstart sker hösten 2018.
â NĂ€r hela Norrbotniabanan Ă€r pĂ„ plats blir det enklare för oss i norr att resa, bo, studera och arbetspendla, sĂ€ger Glenn BerggĂ„rd (V), regionrĂ„d i Norrbotten.
Norrbotniabanan, som berÀknas kosta 29 miljarder kronor, ger ocksÄ sÀkra och klimatvÀnliga transporter av gods.
â UtslĂ€ppen av koldioxid berĂ€knas minska med cirka 80â000 ton per Ă„r genom att flytta transporter frĂ„n vĂ€g till jĂ€rnvĂ€g, berĂ€ttar Tomas Eneroth.