Jag lämnade kommunpolitiken för 25 år sedan och har avhållit mig från att kommentera eller lägga mig i den sedan dess. Nu diskuteras gymnasiets vara eller inte vara i Arjeplog och jag kan inte avhålla mig från att lägga mina synpunkter.

Frågan kan, enligt min åsikt, indelas i tre viktiga frågeställningar:

1. Sysselsättning/befolkningsutveckling.

2. Elevers privatekonomi och studieresultat.

3. Kommunens ekonomi.

Skolan är en stor och viktig arbetsplats. Skulle kommunen erbjudas en företagsetablering med samma sysselsättningseffekt, skulle kommunen vara beredd att satsa betydande resurser. När ett arbetstillfälle försvinner följer minst ytterligare ett (multiplikatoreffekten). Den redan negativa befolkningsminskningen skulle accelerera. Det har Arjeplog inte råd med.

För familjer med ungdomar i gymnasieskola har studieort stor betydelse. Bostad på annan ort medför betydande kostnader och eventuell pendling påverkar naturligtvis elevers studieresultat negativt. En liten skola, som Hornavanskolan, har möjlighet att ge en särskilt god undervisning. Små klasser med engagerade lärare är en styrka.

Kommunens ekonomi är hårt pressad, fram för allt beroende på den negativa befolkningsutvecklingen. Naturligtvis måste kommunen rätta mun efter matsäcken och i längden kan man inte driva en skola med för få elever. Men min fundering är om man startar i rätt ände. 

Under mer än tjugo år har Arjeplog tappat befolkning. Det enda som vuxit under den tiden är den kommunala administrationen. Den kan och bör rationaliseras, vilket skulle medföra stora resurstillskott. Enligt min mening borde man först titta på den möjligheten. Först därefter se om en nedläggning av gymnasiet är nödvändigt.

Enligt min bestämda uppfattning bör inte kommunen ta ett förhastat beslut i skolfrågan. Ett beslut som sedan inte kan repareras.

Per-Gunnar Sundström, Arjeplog