Planen: Ska investera miljarder i fastigheterna – ”blir en anspänning”

Ny psykiatribyggnad och nytt regionhus vid NUS, nybyggnationer vid lasarettet i Skellefteå och omfattande ombyggnationer vid Lycksele lasarett. Det är mycket pengar som landstinget ska investera i fastigheter närmaste åren.

Not Found2017-10-29 13:36

– Ja, det är mycket. Det blir helt klart en anspänning på ekonomin. Men man får tänka på att allt inte ska ut samtidigt.

Läs även: Än är mycket oklart i Skellefteå

Han pekar också på att fastighetsbeståndet varit eftersatt under lång tid och att det därför ser ut som det gör. Många lokaler är inte anpassade till modern sjukvård.

– Det kommer inte som någon överraskning, säger han.

Samtidigt vill han sätta investeringarna i perspektiv. Av landstingets budget är 70 procent personalkostnader.

– Pengarna som jag hanterar är stora i beloppen men är bara tio procent av budgeten. Och vi måste ju ha lokaler som är anpassade för verksamheten. Dåliga flöden kostar landstinget mer än moderna lokaler, säger han.

Utvecklingsplanerna stäcker sig långt fram i tiden ett 20-tal år och kan därför komma att förändras. I dagsläget finns en grov planering för de tre lasaretten i länen.

– Det är en lång planeringstid. När vi förfinar planerna kan det bli omkastningar, säger Eva Siewertz, fastighetsområdeschef för Skellefteå och Lycksele lasarett.

Läs även: Ingenting kan stoppa planerna

I planerna har man identifierat de behov som finns inom vården, de byggnader som måste byggas om eller rivas, samt nya byggnader som behövs.

– När man jobbar mer detaljerat med planer kan de behöva justeras, säger hon.

Steg ett kan bli steg tre. Planerna bygger på att vården trots ombyggnationer och nybyggnationer ska kunna fungera så bra som möjligt.

– På samtliga sjukhus innebär det stora flyttkaruseller när verksamheter byter plats. Det är ett avancerat pussel, säger hon.

Det är ett avancerat pussel.

Landstingets fastigheter

Lokalerna har en bottenplacering nationellt när det gäller energieffektivitet. Detta trots att man de senaste 20 åren minskat energianvändningen med 20 procent.

En orsak är att en stor del av fastigheterna uppfördes på 1950-, 60- och 70-talet då energi var billig. Resultatet blir att vissa byggnader kan ha tre till fyra gånger högre energianvändning än i nybyggnation.

50 procent av fastighetsbeståndet är 40 år eller äldre.

2013–2015 har avskrivningarna i landstinget uppgått till 314 miljoner kronor vilket kan motsvara nivån för årlig beslutsram.

2016 beviljades medel till pågående investeringar i byggnader för 2017–2019 till sammanlagt drygt två miljarder kronor. Inklusive utbetalningar för pågående investeringar får man lägga på en miljard kronor.

En ny investeringsplan tas nu fram som ska spegla alla tre fastighetsutvecklingsplaner 2018–2020.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!